Syftet med denna studie Àr att uppnÄ ökad förstÄelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förvÀntningar i förhÄllande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och Àr avgrÀnsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman dÀr skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frÄgestÀllningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nÀtverk och sociala relationer. FrÄgestÀllningarna knyter an till tre teoretiska utgÄngspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, tvÄ teorier som betraktar rationalitet pÄ olika sÀtt, dÀrtill Àr forskning om nÀtverk och sociala relationer av relevans för studien.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elever i Ärskurs sex vÀljer modernt sprÄk i allmÀnhet och i synnerhet vad eleverna har för instÀllning till det tyska sprÄket. DÄ tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste Ären samtidigt som tyskkunskaper Àr eftertraktade pÄ arbetsmarknaden Àr det intressant att undersöka vad detta beror pÄ utifrÄn mina frÄgestÀllningar. Som grund till undersökningen ligger en enkÀtundersökning dÀr 78 elever i Ärskurs sex som nyligen utfört sprÄkval deltog. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om hur valet gick till, om beslutet togs sjÀlv eller i samrÄd med nÄgon och om deras möjlighet att pröva Ä de olika sprÄken pÄverkat valet. DÀrefter fick eleverna svara pÄ frÄgor om faktorer som inverkade pÄ valet utifrÄn aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Eftersom vi som författare snart Ă€r pĂ„ vĂ„r vĂ€g mot en examen inom ekonomi med inriktning pĂ„ redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur vĂ„ra möjligheter ser ut pĂ„ arbetsmarknaden, frĂ€mst dĂ„ att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav pĂ„ oss som kommer frĂ„n universiteten, och företagen vill veta vad studenter lĂ€r sig under studietiden. Det vi ville ta reda pĂ„ var om det fanns nĂ„got förvĂ€ntningsgap mellan revisionsföretagen och UmeĂ„ universitet.Artiklar om detta omrĂ„de var inte alldeles lĂ€tt att hitta, dock hittade vi nĂ„gra som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har anvĂ€nt oss av teorier som FörvĂ€ntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som Ă€r viktigt nĂ€r vĂ„ra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt Ă€ven intervjuat en lĂ€rare och en professor vid Handelshögskolan vid UmeĂ„ universitet.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elever i Ärskurs sex vÀljer modernt sprÄk i allmÀnhet och i synnerhet vad eleverna har för instÀllning till det tyska sprÄket. DÄ tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste Ären samtidigt som tyskkunskaper Àr eftertraktade pÄ arbetsmarknaden Àr det intressant att undersöka vad detta beror pÄ utifrÄn mina frÄgestÀllningar. Som grund till undersökningen ligger en enkÀtundersökning dÀr 78 elever i Ärskurs sex som nyligen utfört sprÄkval deltog. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om hur valet gick till, om beslutet togs sjÀlv eller i samrÄd med nÄgon och om deras möjlighet att pröva Ä de olika sprÄken pÄverkat valet. DÀrefter fick eleverna svara pÄ frÄgor om faktorer som inverkade pÄ valet utifrÄn aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Jobbcoach Àr idag ett vÀl anvÀnt begrepp i vÄrt samhÀlle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgrÀnsar sig till de jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förvÀntas bidra med nya kunskaper och angreppssÀtt till den arbetssökande för att öka deras chanser pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att fÄ en inblick i arbetsförmedlarnas förvÀntningar kring de externa jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och Àven vilka skillnader respektive likheter man ser pÄ vÀgledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvÀgledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer vÄra yrkesroller Ät.

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Problem: Det finns, enligt vÄr tolkning, en problematik inom ledarskapsforskning dÄ vissa forskare fokuserar pÄ kvinnans styrkor och förmÄgor medan andra poÀngterar mannens. DÀrtill finns de som ser till individen och dess beteende. Ledarskapsforskare angriper Àmnet olika och lyfter dÀrmed fram skilda synsÀtt gÀllande kvinnliga och manliga ledare. DÄ forskning, nÀr den nÄr ut, genererar kunskap till individer anser vi det vara viktigt att dessa fÄr en helhetsbild av den problematik vi ovan presenterat. Om fokus enbart lÀggs pÄ vissa aspekter kan detta, enligt oss, leda till att lÀsaren fÄr ett tunnelseende.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumÀrke, företag vill vara en sÄ attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig bÄde mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;?The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company? (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien Àr att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nÄ sin externa mÄlgrupp ingenjörer. Studien tar Àven upp mÄlgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumÀrke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt.

Syfte Syftet med studien Àr att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhÀlle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frÄgor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhÀlle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation stÄr diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgÄngspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förstÄelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Sverige anses vara ett av de mest jÀmstÀllda lÀnderna i vÀrlden. Trots detta Àr den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade rÀddningstjÀnsten Àr endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmÀn kvinnor. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka kvinnors underrepresentation i rÀddningstjÀnsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss pÄ rekryteringsprocessen pÄ grund av att fÄ kvinnor som har gÄtt den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) fÄr en anstÀllning som brandman.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.