Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till anvÀnts som ett utmÀrkande exempel pÄ en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av vÀrldens sjömakter. FrÀmst Àr det den expeditionÀra förmÄga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.FrÄgan uppstÄr dÄ huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmÀrkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt prÀglad försvarsinriktning. DÀrutöver stÀlls frÄgan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av vÀrldens sjömakter kan ha.UtifrÄn en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, sÄ har dessa i allt vÀsentligt visat sig vara de förenklande och tÀckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. DÀrför har det Àven gÄtt att identifiera tre indikatorer som medger en jÀmförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har pÄ sÄ sÀtt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjÀmt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar Àn den expeditionÀra förmÄgan.

PÄ uppdrag av Lidingöstad har en undersökning av gamla Lidingöbrons nuvarande tillstÄnd inletts. Uppdraget har gÄtt till Carlbro AB, Stockholm som har anlitat Institutionen för byggvetenskap vid KTH för att utföra töjningsmÀtningar vid tÄgpassage över bron vilka gjordes under början av oktober 2003, [1]. Detta examensarbete gjordes i samband med dessa undersökningar.Lidingöbron Àr i huvudsak en fackverksbro med i regel 50 m spannindelning med undantag av ett bÄgspann och ett lÀngre fack pÄ 70 m. Den har en totallÀngd pÄ ca 730 m. Lidingöbron togs i bruk 1925.

Mandometermetoden hjÀlper personer med Àtstörningar genom att med trÀning lÀra dem ÀtapÄ ?rÀtt? sÀtt med en produkt som kallas MandometerŸ. Detta sker genom att anvÀndarna viadisplayen pÄ MandometersŸ handdator fÄr Äterkoppling pÄ om de Àter för fort eller förlÄngsamt under mÄltiden. Mando Group AB, företaget som utvecklat Mandometermetoden,har Àven tagit fram ett datorprogram som fungerar som en simulering av en mÄltid medMandometerŸ. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om trÀning med denna simuleringskulle kunna ge samma effekt som trÀning med MandometerŸ.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.

Samtidskonst har en unik förmÄga att stÀlla frÄgor om vÄr nuvarande tid utifrÄn ett synnerligen intressant perspektiv. Detta dÀrför att den ofta skildrar vÄrt samtida samhÀlle utifrÄn ett mindre traditionellt synsÀtt. Eftersom förutsÀttningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror pÄ pedagogens instÀllning till Àmnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka pÄ vilket sÀtt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsÀtt prÀglar bildundervisningen pÄ gymnasiet eller hur man som bildpedagog anvÀnder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger pÄ tre stycken olika gymnasier för att fÄ en övergripande bild av omrÄdet.

Stalkning Àr paradoxalt nog bÄde ett gammalt och ett nytt fenomen i vÄrt samhÀlle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihÀrdiga försök till att pÄverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker Àr dock av mindre intresse. Stalkning har frÀmst blivit uppmÀrksammat i media och hos allmÀnheten genom alla de kÀndisar som drabbas av s.k. celebrity stalking.

Denna studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en lÀngre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser pÄ sina utvecklingsmöjligheter i relation till anstÀllningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hÄrdare klimat gör att individer mÄste ta ett allt större ansvar över sin anstÀllningsbarhet och karriÀr. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omvÀxling och personlig utveckling för att de ska upprÀtthÄlla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anstÀllda pÄ Trafikverket i Äldrarna 34-39 Är.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare och skolledning förstÄr och implementerar den vÀrdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan Àr Älagd att följa. Det Àr ocksÄ en mÄlsÀttning att undersöka hur vÀrdegrunden motiveras och vad den sÀger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas pÄ fyra intervjuer som gjorts med lÀrare och skolledning pÄ en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjÀlp av att analysera intervjuerna och stÀmma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av vÀrdegrundens olika pÄstÄenden och vÀrderingar skapas en bild av lÀrarnas och skolledningens förstÄelse av vÀrdegrunden. I arbetet analyseras ocksÄ den motiveringsgrund som man frÄn politiskt hÄll lÀgger fram och vilka konsekvenser detta fÄr för de vÀrden och rÀttigheter som Äterfinns i vÀrdegrunden.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Beslutsfattandet Àr en av de viktigaste aktiviteterna för mÀnniskan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer dÀr mÄlen Àr skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nÀra till hands för sÄdana situationer Àr Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sÀtt att stödja beslutsfattaren. Ett sÀtt att göra det Àr genom att konstruera beslutsstödsystem.

HyressÀttning i Sverige sker enligt bruksvÀrdesprincipen. Enligt bruksvÀrdesprincipen sÀtts hyran efter hur hög hyra likvÀrdiga lÀgenheter pÄ samma ort har. BruksvÀrdet bestÀms av förmÄner som Àr knutna till lÀgenheten samt av lÀgenhetens egenskaper. En hyresvÀrd som tar ut överhyra, det vill sÀga hyra som överskrider vad som anses skÀligt, kan bli Äterbetalningsskyldig enligt 55 e § hyreslagen. Det Àr hyresnÀmnden som beslutar om Äterbetalning av överhyra.