Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Sommarturismen i SÀlen Àr i ett utvecklingsskede. I SÀlen har man skapat en projektgrupp vars uppgift Àr att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet Àr Àven att locka besökare sÄ SÀlen kan hÄlla öppet sina anlÀggningar Äret om och skapa arbetstillfÀllen Àven pÄ sommaren för dem som jobbar vinterhalvÄret. Denna projektgrupp bestÄr av en styrgrupp med representanter frÄn olika företag i SÀlenomrÄdet, frÄn de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar Àr de företaget som Àger anlÀggningarna i SÀlenfjÀllen.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Detta uppdragsbaserade arbete Àr en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte Àr att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och Àven möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förvÀntningar personal vid rederier och fartygsbefÀl som regelbundet anlöper Energihamnen har pÄ Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning nÄgra av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, Àven vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att fÄ svar pÄ ovanstÄende syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefÀl frÄn samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien bestÄr av en sammanstÀllning av de regelverk som stÀller specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord pÄ tankfartyg.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Det gĂ„r att hĂ€vda att Sverige Ă€r förskonat frĂ„n katastrofala översvĂ€mningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse sĂ„som den i Pakistan Ă„r 2010. Samtidigt finns det belĂ€gg för att översvĂ€mningar kommer intrĂ€ffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförĂ€ndringarna fortgĂ„r. I framtiden kommer vi kanske uppleva hĂ€ndelser  sĂ„som den i Arvika Ă„r 2000 som mindre extraordinĂ€ra. I alla lĂ€gen behöver vi veta mer om det nuvarande lĂ€get för att kunna göra förutsĂ€gelser om framtiden.Den hĂ€r studien syftar till att kartlĂ€gga det rĂ„dande vattenföringslĂ€get i avrinningsomrĂ„det Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Denna rapport behandlar utmattningsbedömning av en hyttfront. Wöhlerprovning av sammanlagt 12 stycken hyttfronter har genomförts pÄ lastnivÄer mellan F kN och 0,6F kN. Proven styrdes pÄ last och som utfallskriterium sattes en fördubbling av spannet hos lÀgesgivaren. LivslÀngderna för proven varierade mellan 14825 och 811953 lastcykler och en Wöhlerkurva har sammanstÀllts för resultaten med hjÀlp av programvaran UTM1. En jÀmförelse har gjorts av utfallen hos skakriggarna H och K och den Wöhlerrigg som anvÀnts i detta examensarbete.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Rapporten fokuserar pÄ MY500 som Àr en jetprinter som skjuter lodpasta pÄkretskort utan att beröra den. Syftet med rapporten Àr att undersöka möjlighetenatt ersÀtta den nuvarande skruvpumpen med en spiralpump. IntentionenÀr att utarbeta en prototyp dÀr spiralpumpen drivs av en positionsÄterkoppladlikströmsmotor (DC motor). Prototypen anvÀnds för att verifierafunktionen hos den tidigare oprövade spiralpumpen och för att faststÀlla om enstandard DC eller vÀxelströmsmotor (AC motor) kan anvÀndas för att ersÀttaden befintliga stegmotorn.Arbetet börjar med en undersökning av olika motortyper för att sedanskapa en Matlab/Simulink modell med den valda motorn och parametrar förfriktion och tröghetsmoment. Genom simulering anvÀnds modellen för att undersökaolika reglerstrategier vilka omfattar bÄde hastighets- och positionsreglering.Olika samplingsfrekvenser analyseras för att hitta en lÀmplig regulator.Prototypen anvÀnds för att verifiera regulatorns beteende och för att fÄrealistiska systemparametrar.

Bakgrund: Psykisk ohĂ€lsa bland barn och ungdomar har ökat under de senaste Ă„rtiondena. Forskning visar att hög utbildning, god social position, trygg ekonomi och goda levnadsvanor ökar chansen för god hĂ€lsa. Även fritiden har betydelse. KASAM innebĂ€r att se individen som helhet och fokuserar pĂ„ faktorer som frĂ€mjar hĂ€lsa och förmĂ„gan att bemĂ€stra ohĂ€lsa.Syfte: Syftet med studien var att ta reda pĂ„ om det finns skillnad i KASAM, och i upplevelse av hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande, mellan gymnasieelever som deltar respektive inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Hypotesen var att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter stĂ€rker KASAM samt upplevd hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande.Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkĂ€tstudie.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den typiska allékaraktÀrenför Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiska trÀdraden förSödra JÀrnvÀgsgatans kan bevaras. Detta har jag försökt fÄ svar pÄ med hjÀlp avlitteraturstudier, intervjuer och egna observationer/inventeringar.I arbetet med uppsatsen har jag anvÀnt mig av litteratur som frÀmst beskriverstadstrÀdens villkor och metoder kring vÀxtbÀddar. För att ytterligare fÄ inblick iSödra Esplanaden, VÀstra Esplanaden och Södra JÀrnvÀgsgatan hinder ochmöjligheter genomfördes tvÄ intervjuer med nuvarande stadstrÀdgÄrdsmÀstareEwa Eklind Blomkvist och hennes företrÀdare MÄrten Segerberg. Min samladedatainsamling ger en varierad bild av Södra Esplanadens, VÀstra Esplanadensoch Södra JÀrnvÀgsgatans hinder och möjligheter. I mitt arbete har jag kommitfram till att det finns goda utsikter till att, med riktade insatser betrÀffandefrÀmst vÀxtbÀddar, vitalisera och dÀrigenom förlÀnga livslÀngden pÄ den typiskaallékaraktÀren för Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiskatrÀdraden för Södra JÀrnvÀgsgatans.Jag har under arbetes gÄng mer och mer övertygats om vÀxtbÀddens betydelseför stadstrÀden i VÀxjö.