Stalkning, Ett gammalt fenomen, ett nytt brott?
Stalkning är paradoxalt nog både ett gammalt och ett nytt fenomen i vårt samhälle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihärdiga försök till att påverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker är dock av mindre intresse. Stalkning har främst blivit uppmärksammat i media och hos allmänheten genom alla de kändisar som drabbas av s.k. celebrity stalking. Det är dock främst den stalkning som förekommer hos de ?vanliga? människorna som är ett stort problem i dagens samhälle. I en Brå rapport framkommer att det är uppskattningsvis mellan 105 000 och 165 000 människor som varje år utsätts för stalkning och att ungefär nio procent av den svenska befolkningen någon gång skulle ha drabbats av fenomenet. I Sverige finns ännu ingen specifik lagstiftning som hanterar stalkningsbeteenden. En stalkare kan dock straffas för brott, då flera av de handlingar som är utmärkande för en stalkare är brottsliga. I slutet på år 2008 har också ett lagförslag som kriminaliserar stalkning föreslagits av stalkningsutredningen. Denna uppsats ska således titta närmare på fenomenet stalkning. I uppsatsen utreds och analyseras hur väl de nuvarande straffbestämmelserna är tillämpliga vid stalkning, om det finns något behov av en straffrättslig stalkningsbestämmelse, om hur den av stalkningsutredningen föreslagna bestämmelsen hanterar stalkning samt om det finns någon annan möjlighet att aktualisera ett straffansvar mot stalkning.