Denna uppsats undersöker jÀmstÀlldheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi rÀknat hur mÄnga musikrecensioner i dessa tidningar som Àr skrivna av kvinnor respektive mÀn under 2010, genom att studera innehÄllet i alla tidningar under en vecka per mÄnad. Vi har Àven undersökt huruvida recensentens kön pÄverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen bestÄr totalt av 626 recensioner.Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av mÀn och kvinnor Àr stor. PÄ varje recension skriven av en kvinna gÄr det fyra skrivna av mÀn.

Varje dag insjuknar ungefÀr 30 000 mÀnniskor utav cancer vÀrlden över och det vill sÀga elva miljoner varje Är. I Sverige drabbas var Ättonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefÀr 80 000 kvinnor med bröstcancer. MÄnga kvinnor genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgÄngspunkt ifrÄn vÄrdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet dÀr begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingÄr och de pÄverkas nÀr ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet stÄr för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte lÀngre kÀnner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att belysa hur barn som tillfÀlligt eller varaktigt Àr i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund dÀr sprÄket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vÄr verklighet (Bergström & Boréus, 2005). SprÄket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sÀgas vara en produkt av de aktuella sÀtten att anvÀnda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt prÀglad. Sociala handlingar sker utifrÄn den kunskap man för tillfÀllet besitter och aktuell kunskap fÄr sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjÀlp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlÀgga framtrÀdande diskurser.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren, i Ärskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvÀrderingen frÄn 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken Ärskurs 3-lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - anvÀndning av lÀromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsÀmne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare Äldrarna Àr mer traditionsbunden Àn inriktad mot reflekterande arbete av kursmÄlen i geografiundervisningen. DÀrav lades arbetets fokus pÄ hur man bÀttre och mer effektivt kan jobba i de tidigare Äldrarna för att fÄ bÀsta möjliga kunskapsutveckling..

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Inom gemenskapen pÄgÄr idag ett harmoniseringsarbete betrÀffande bÄde de nationella bolagsstiftningarna, men Àven vad gÀller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, dÀr ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrÀttsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundlÀggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal Är varit uppe för diskussion dÄ det Àr oklart hur lÄngtgÄende denna frihet skyddas av fördraget.Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen pÄ inkorporations- eller sÀtesprincipen. Det Àr skillnaden vid dessa principers tillÀmpning som har givet upphov till problematiken pÄ omrÄdet.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus pÄ hur det patriarkala sprÄket inom kristen tradition pÄverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer anvÀnder och tolkar detta patriarkala sprÄk för att göra det inkluderande Àven för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benÀmna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, sÄsom Gud Fader och Moder. Genom att tillÀmpa litteraturstudium som metod framgÄr att kvinnor frÄn början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsÄr och nÀrmast efter hans död. DÀrefter tar mÀn allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. AngÄende resultatet av vad jag kom fram till kan sÀgas att trots att det kristna sprÄket utesluter kvinnor i teorin, Àr det de kristna mÀnnen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio Är tillbaka i tiden har en vÄg av feministteologer kÀmpat för att kvinnor ska kÀnna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera sprÄk, omvÀrdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud Àven med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga hur kvinnor och mÀn representeras och framstÀlls ur ett genusperspektiv i de sÄngtexter som anvÀnds som lÀromedel i sÄngundervisning av musiklÀrare pÄ högstadiet. Materialet bestÄr av 50 sÄnger och Àr hÀmtat frÄn verksamma musiklÀrare pÄ Ätta olika högstadieskolor belÀgna i södra delen av Norrbotten. Den genomgÄende metoden Àr en textlig innehÄllsanalys dÀr en kvalitativ inriktning med inslag av kvantitativa metoder legat till grund för studiens genomförande. Resultaten har analyserats i förhÄllande till genusteorins begrepp om normer och en genusordning dÀr mannen stÄr som norm och kvinnor och mÀn tillskrivs motsatta egenskaper. Studiens resultat kan i stort sÀgas bekrÀfta tidigare lÀromedelsforskning inom omrÄdet som visar att en manlig norm ofta Àr dominerande i lÀromedel och att kvinnor och kvinnors erfarenheter i mÄnga fall osynliggörs eller ges mindre utrymme.

Riksintressen Àr ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget Àr tÀnkt att ge vÀgledning i frÄgor som rör mark- och vattenanvÀndning. Det Àr tvÄ lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de vÀrdefulla miljöerna frÄn pÄtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushÄllning med mark- och vattenomrÄden m.m.

För att sĂ€kerstĂ€lla god och evidensbaserad vĂ„rd för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprĂ€ttade. I Örebro lĂ€n har man utifrĂ„n dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, dĂ€r den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat Ă€n i de nationella. Syfte: Att kartlĂ€gga i vilken utstrĂ€ckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro lĂ€ns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie anvĂ€ndes en kvantitativ design dĂ€r ett webb-baserat frĂ„geformulĂ€r skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formulĂ€ret (svarsfrekvens 54%).

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Studien omfattar 19 elever i Är 6. Syftet var att undersöka om det gÄr att se och utvÀrdera nÄgra förÀndringar i elevernas resultat i lÀsförstÄelse efter att de systematiskt trÀnats i denna fÀrdighet under sex veckor. Eleverna fördelades pÄ en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mÀttes före och efter insatserna med material frÄn nationella prov. DÀrefter gjordes en intervention av övningar för att stÀrka lÀsförstÄelsen hos eleverna i testgruppen.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus pĂ„ kvinnors sexualitet och hur samhĂ€llets normer pĂ„verkar och begrĂ€nsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer frĂ„n Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina Ă€lskare och hur de brukade ta pĂ„ mig? (2000) dĂ€r hon som huvudkaraktĂ€r i boken berĂ€ttar om sina sexuella möten med mĂ€n och hur hon upplever detta samt hur samhĂ€llet och andra individer bemöter henne och sĂ€rskilt dĂ„ hennes sexualitet.Teoretiska utgĂ„ngspunkter i uppsatsen Ă€r Gayle Rubins sexuella vĂ€rdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam anvĂ€nds med hjĂ€lp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade pĂ„ var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begrĂ€nsad i utövandet av sin sexualitet pĂ„ grund av de rĂ„dande normerna om kvinnors sexualitet i samhĂ€llet. Men man kunde Ă€ven se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar pĂ„ att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.