Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgĂ„ngspunkt i huvudkaraktĂ€rerna i filmserierna Underworld och Twilight som bĂ„da har ett vampyrtema, dĂ€r representationerna i respektive serie sedermera jĂ€mförs med varandra. Undersökningen Ă€mnar Ă€ven undersöka om denna representation förĂ€ndras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i sĂ„ fall hur förĂ€ndringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema dĂ€r binĂ€ra oppositioner och huvudkaraktĂ€rer i interaktioner stĂ„r i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjĂ€lp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktĂ€rer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktĂ€rsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktĂ€rerna innehĂ„ller drag frĂ„n tidigare ideal dĂ€r dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktĂ€rernas representation ter sig i jĂ€mförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktĂ€rerna skiljer sig Ă„t i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och Ă€ven i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktĂ€r medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.

I detta arbete undersöks hur deltagarna pÄ nÀtforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida anvÀndare pÄ forum som Àr manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig pÄ liknande sÀtt i diskussioner gÀllande sex. VÄrt fokus ligger pÄ hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner vÀver in moral, normer och vÀrderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas dÀr Àr ett mycket aktuellt Àmne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring nÀthat dÀr fokus ligger pÄ mÀn som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Vindkraften stĂ„r inför en omfattande utbyggnad de nĂ€rmaste Ă„ren och dess visuella pĂ„verkan i landskapet kommer att bli pĂ„taglig. Ämnet Ă€r intressant att ta upp eftersom landskapets utformning Ă€r landskapsarkitekters arbetsomrĂ„de. Uppsatsen undersöker de förutsĂ€ttningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. HĂ€r studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har ocksĂ„ berörts utifrĂ„n tvĂ„ platsspecifika studier..

RÀddningstjÀnsten har under lÄng tid kÀnnetecknats av en homogen organisation med en utprÀglad manlig jargong. 1997 pÄbörjade rÀddningstjÀnsten sitt jÀmstÀlldhetsarbete pÄ uppdrag frÄn regeringen. Arbetet med jÀmstÀlldhet har kantats av motstÄnd och fördomar frÄn bÄde allmÀnheten och inom rÀddningstjÀnst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats frÄn brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jÀmstÀlldhetsarbetet inom rÀddningstjÀnsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförÀndring mot kvinnliga brandmÀn bÄde bland allmÀnheten och pÄ brandstationerna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Sveriges intrÀdelse i EU Är 1995 har pÄverkat skatterÀtten. SÀrskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjÀtte mervÀrdesskattedirektivet. EG-rÀtten Àr direkt tillÀmplig i medlemslÀnderna och den har företrÀde framför nationella lagar. NÀr en nationell lag strider mot en EG-rÀttslig bestÀmmelse, skall den nationella lagen inte tillÀmpas. EG-domstolen stÄr för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner Àr ett led av handlingar som ingÄr i ett stort sammanhang.

Larsson, Linda (2012) ErfarenhetslÀrande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. LÀrarprogrammet pÄ högskolan i GÀvle.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare fÄr arbeta fram pengar och Äka pÄ en studieresa till Auschwitz i Polen.

För mÄnga kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller bÄda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förÀndras vilket Àven pÄver-kar kvinnornas psykiska vÀlbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa vad som pÄverkar kvinnor att uppnÄ ökat psykiskt vÀlbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes dÀr 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrÄn studiens syfte.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartÀta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. FrÄgestÀllningar som söktes svar pÄ var om kön, Älder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter pÄverkar huruvida lÀrare vÀljer att anvÀnda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna uppsats Àr ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera pÄ att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna för att sedan kunna jÀmföra dessa med vÄr egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslÀrare pÄ kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lÀrare frÄn fyra invandrartÀta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

I denna uppsats ges en allmÀn beskrivning av olika sÀtt att skapa talsyntes samt en mer noggrann beskrivning av hur man pÄ relativt kort tid kan skapa en ny syntesröst med konkateneringssyntes. Den nya syntesrösten Àr unik eftersom det tidigare inte skapats nÄgon kvinnlig syntesröst med sydsvensk dialekt. I inledningen finns en översikt över talsyntesens historia, beskrivning av tre olika sorters talsyntes samt en kort beskrivning av text-till-tal-syntes.Sedan beskrivs arbetet med pilotprojektet till den nya syntesrösten som var till för att utvÀrdera inspelningsmiljö, talarens röst och de metoder som anvÀndes vid inspelning, segmentering och vÄgformsgenerering. Resultaten visar bl.a. att det Àr stor skillnad i röstkvalitet dÄ vÄgformen genereras pÄ tvÄ olika sÀtt.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..

 Flickor med AD/HD upptÀcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera omrÄden under uppvÀxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förstÄelse kring hur diagnosen AD/HD kan pÄverka livet under uppvÀxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjÀlp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanstÀllning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade pÄ sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jÀmnÄriga relationer och sjÀlvuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman Àr betydelsefulla omrÄden för en flicka med AD/HD under uppvÀxten.