Personalomsättning är kostsamt för de allra flesta organisationer och därför kan det vara av intresse att kunna beräkna och planera hur organisationen skall få lojal personal. Syftet med studien var att arbeta fram kvantifierbara verktyg i form av prediktorer som kunde användas för att predicera lojalitet till arbetsgivaren (mätt med tre utfallsmått). Lojalitet förstås här som personals benägenhet att stanna i organisationen där de arbetar. Delar av levnadsnivåundersökningen 2000 användes som datamaterial. En ansats görs till att undersöka möjligheten att predicera lojalitet hos medarbetare genom 16 prediktorer.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men är idag vanligt inom näringslivet, och främst bland chefer. Det finns idag mängder av litteratur kring ämnet coaching men det saknas studier som är gjorda utifrån den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgår därifrån och bygger på semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning från organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgått individuell coaching där arbetsgivaren stod som finansiär. Syftet var att få en djupare förståelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Vår slutsats är att det finns en relation mellan ledarskap och hälsa men att gå så långt som att påstå att det finns något som kan kallas för "det hälsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. Vår analys visar på vikten av att skapa förutsättningar för ett psykiskt välmående i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hälsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förväntningar som medlemmarna inom organisationen har på varandra, både chefer och medarbetare, överensstämmer. Om ledarskapet är auktoritärt eller mer coachande är egentligen inte av betydelse så länge medarbetare och chefer är överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta är kommunikation ett viktigt verktyg.

Organisationer och verksamheter kan ses som något komplext när det är människor som dagligen verkar där, vilket i sin tur kan skapa både positiva och negativa händelser, i den meningen att människor kan agera förutsättlöst och har därmed ständigt en rad idéer som på ett eller annat sätt kan påverka hela organisationen i någon riktning.Syftet med denna studie är att först undersöka hur kommunikation, ledarskap och konflikthantering fungerar i Torshälla Golfklubb. För att därefter sist i arbetet framföra förslag på hur de kan förändra sina arbetsprocesser.I studien har jag valt att använda mig av primära och sekundära källor, då den empiriska studien i form av främst observationer och samtal utgör den primära delen medan den teoretiska forskningen utgör den sekundära delen. Inledningsvis har jag gjort en granskning av vad teorin säger angående mitt valda problemområde för att sist göra en analys av organisationen.Genom undersökningar och studier har det framkommit att det finns en rad olika bakomliggande faktorer som på ett eller annat sätt har påverkat organisationen i någon riktning. Faktorer som i slutändan gjort att anställda sagt upp sig från verksamheten på grund av att de inte känt sig motiverad och engagerad till att utföra sitt arbete på en bra och konstruktivt sätt. Något som dock organisationen numera är medveten om och därmed börjat sitt arbete mot en förbättrad framtid.De åtgärdsförslag som jag under studiens gång kommit fram är organiserade personalmöten, veckovis, exempelvis då 2 gånger i veckan till att börja med.

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

Dagens stora bolag består ofta av en stor mängd medarbetare. Samtliga medarbetare ska arbeta mot ett och samma mål, vilket innebär att verksamheten behöver ledning. Denna ledning bör ges genom någon form av styrsystem och i de fall där enheterna i organisationen har ett resultatansvar är en möjlighet till detta internpriser. Ofta är det dock internprissättning av företagens produkter som diskuteras i den befintliga teorin och mindre sällan diskuteras de olika tjänstefunktioner som ofta finns inom organisationen. Därför fokuserar denna studie på hur de företag som utväxlar tjänster internt arbetar med internprissättning av dessa interna tjänster.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

På grund av ett ständigt tilltagande intresse för den svenska fjällvärlden ökar antalet människor som vistas i fjällen. Något som bidrar inte bara med en rikare fritid för fjällturisterna utan även fler arbets- och inkomsttillfällen åt samhället. För att alla dessa människor ska kunna känna sig trygga om en olycka inträffar finns fjällräddningen. Syftet med rapporten är att undersöka hur fjällräddningen ska kunna organiseras på bästa möjliga sätt. Är det genom den nuvarande organisationen i polisens försorg eller finns det andra lösningar? Rapporten är inriktad mot fjällräddningen i Jämtlands län och baseras på information inhämtad huvudsakligen från intervjuer, myndigheters och organisationers webbsidor samt en proposition som behandlar omorganisering av fjällräddning .

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anställda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer självbestämmande. En vital förutsättning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning är upplevelserna hos de anställda.Detta är en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det är som påverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrån fem fallstudier utförda i organisationer och branscher där empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit är att empowermentsatsningar inte automatiskt får ett positivt utfall. Olika sätt att genomföra empowerment får olika konsekvenser och upplevs på olika sätt av de anställda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anställda känner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter upplevs som en utmaning, att de känner att deras insatser är betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.