Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, dÀrefter med den klinik och det sjukhus dÀr de arbetar. NU-sjukvÄrden betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig vÀlinformerade om övergripande mÄl och beslut, men enkÀten visar att det finns brister i den interna kommunikationen lÀngre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvÄrden uppfattas som negativ och orÀttvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osÀkerhet inom organisationen och cheferna fÄr tidvis lÀgga tid och energi pÄ att förklara och dementera.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Denna studie grundar sig i ett uppdrag frÄn Trafikverket med avsikten att undersöka hur enmÄngfaldsstrategi kan fÄ ökad effekt i organisationen. UtgÄngspunkten för denna studie Àr attdet tycks krÀvas mer forskning kring hur HR strategiskt kan arbeta med mÄngfaldsfrÄgor ochintegrera dem i organisationens alla delar. Syftet med denna studie Àr sÄledes att identifiera hurHR strategiskt kan arbeta med mÄngfaldsfrÄgor. Vidare Àr syftet att visa hur ett strategiskamÄngfaldsarbete kan bli mer effektivt.Teorier som belyser begreppet mÄngfald, effekterna av mÄngfald, strategi, Human ResourceManagement och Strategic Human Resource management kan ses ligga till grund för ettframgÄngsrikt HRM-arbete med mÄngfald. Ledarskap, kommunikation, kunskap och att se tillorganisationskulturen belyser teorin som viktiga komponenter för att ett strategiskt arbete skabli mer effektivt och ge effekt i organisationen.Studien bygger pÄ en deduktiv ansats och en kvalitativ metod har genomförts utifrÄn treindividuella intervjuer och tvÄ fokusgrupper.

Ett flertal företagsskandaler karaktÀriserade 2000-talet, bland annat genom företaget Enron dÀr aktieÀgarna förlorade stora summor pengar genom att redovisningen manipulerats under ett flertal Är. I Göteborg hade tjÀnstemÀn gjort privata inköp och lÀt kommunen stÄ för fakturorna. Dessa hÀndelser har bland annat lett till att begreppet internkontroll har blivit om Àn viktigare i dag, för att förebygga att hÀndelser likt dessa upprepas. Internkontroll handlar om en integrerad process inom organisationen dÀr syftet Àr att se till sÄ att de mÄl som fullmÀktige antagit uppfylls.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för institutionella strukturer som pÄverkar arbetet med internkontroll i en offentlig organisation genom att, beskriva internkontrollarbete, identifiera institutionella mekanismer i en kommunal organisation samt upprÀtta en analysmodell för arbetet med internkontroll.Uppsatsen utgÄr frÄn ett deduktivt upplÀgg dÀr befintliga teorier anvÀnds för att förstÄ en specifik hÀndelse. Vidare anvÀnds ett aktörssynsÀtt vilket syftar till att skapa en förstÄelse för olika processer och samband som beskriver verkligheten.

Svenskt arbetsliv stÄr inför stora förÀndringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, Àr pÄ vÀg ut ur arbetslivet och ska ersÀttas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata Àldre medarbetares kunskap innan den lÀmnar organisationer. Det gÀller att pÄ bÀsta sÀtt överföra Àldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhÄller sig till den kunskap blivande pensionÀrer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgÄngar samt hur blivande pensionÀrer upplever övergÄngen till pension.Tidigare forskning visar att fÄ organisationer anvÀnder kunskapsöverföring frÄn Àldre till yngre medarbetare vid pensionsavgÄngar.

Vilket motiv och vilken metod som anvÀnds för att bevara ekosystem, vÀxt- och djurarter har skiftat under olika epoker. Idag skyddas naturreservaten genom mer eller mindre lyckade metoder, och för att lyckas behövs olika faktorer uppfyllas. I skogsreservatet Thuma i Malawi arbetar en ickestatlig organisation med att bedriva ett naturvÄrdsprojekt med syfte att rehabilitera omrÄdets ekosystem. Fokusen, i denna deskriptiva studie har varit huruvida den historiska utvecklingen inom naturvÄrden, frÄn stÀngsel och utestÀngande till involverande och deltagande, mot Community-based conservation, har fÄtt genomslag i naturvÄrdsförvaltandet av Thuma samt hur dessa strategier pÄverkar befolkningen runt reservatet. Genom observationer och intervjuer med bland annat by-överhuvuden, reservatarbetare och företrÀdare för förvaltarorganisationen har situationen i och kring reservatet kunnat kartlÀggas.

Vi har i vÄr uppsats studerat frihet och kontroll i postbyrÄkratiska organisationer. Enligt föresprÄkare för demokratiska företag ger denna nya organisationsform de anstÀllda större frihet samtidigt som kontrollen minskar. Men en organisation förutsÀtter styrning och kontroll, var har dÄ kontrollen tagit vÀgen? Vi anvÀnder det brasilianska företaget Semco som exempel pÄ ett postbyrÄkratiskt företag och tittar pÄ hur de arbetar rent teoretiskt med frihet och kontroll. Semcos VD Ricardo Semler har skrivit flera böcker om hur han förÀndrade Semco frÄn ett auktoritÀrt och byrÄkratiskt företag med motivations- och lönsamhetsproblem till ett organiskt och dynamiskt företag dÀr de anstÀllda kÀnner sig delaktiga och lÀngtar efter att gÄ till jobbet pÄ morgonen.

Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Under vÄr utbildning som studie- och yrkesvÀgledare fÄr vi lÀra oss om flera karriÀrteorier men dessa Àr frÀmst utformade utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lÀra oss om vad som pÄverkar en mÀnniskas val av karriÀr i olika kulturer. VÄr examensarbete tar avstamp i en vÀlgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fÄtt stöd av dem. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad som Àr centralt i de unga kvinnornas karriÀrval och hur de berÀttar om sina livs- och karriÀrberÀttelser. Vi har anvÀnt en narrativ metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och har anvÀnt Savickas vÀgledningsteori om Career Construction för att förstÄ faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vÄr studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i vÄra intervjupersoners livsberÀttelser.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Inom hospitalitybranschen Àr det mötet mellan gÀst och personal som Àr i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsstÀlla gÀsten pÄ ett emotionellt plan, utöver den grundlÀggande servicen. Forskning visar pÄ att kulturen i organisationen pÄverkar personalens förhÄllningssÀtt till gÀsten, och att ett gott vÀrdskap kan bidra till gÀstnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen pÄverkar vÀrdskapet mot gÀsten inom hospitalitybranschen.Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrÄn uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade pÄ att det inte Àr den fysiska produkten som Àr av störst vÀrde för gÀsten, utan miljön och vÀrdskapet runt omkring.

Studien vilar pÄ resultat frÄn fyra intervjuer med deltagare frÄn en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för de förvÀntningar som respondenterna kan ha pÄ en intern ledarutbildning och pÄ ett framtida ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr kopplade till syftet och lyder: Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ledarutbildningen? Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förvÀntningar pÄ den interna ledarutbildningen, men vÀljer att uttrycka dessa förvÀntningar pÄ olika sÀtt.