Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.

Samhall Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som syftar till att hjÀlpa individer med funktionshinder att komma ut pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Detta görs frÀmst genom utbildning och arbete. Samhall anvÀnder sig av en utvecklingsplan för att pÄ bÀsta sÀtt motivera och stÀrka individen för ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svÄrigheter med att motivera de anstÀllda att lÀmna organisationen och har dÀrför bett om en utvÀrdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan Àr effektiv nog för att motivera de anstÀllda och att ge förslag pÄ förbÀttringar utifrÄn teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det Àr frÀmst kortsiktiga finansiella intressen som fÄr ledningen pÄ företag att förÀndra organisationen med inriktning mot personalnedskÀrningar. Det finns tankegÄngar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka Àr mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. SvÄrigheter kan dock uppstÄ i hur man lyckas med förÀndringen, sÄtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförÀndring.

En konsult vid företagshÀlsovÄrden i Norrland anvÀnder sig av Organizational Behavior Management (OBM) för att hantera konflikter. Konsulten beskriver metoden som ?att det Àr inte problemet som Àr problemet, utan det Àr lösningen som Àr problemet?. I OBM fokuseras inte pÄ vad som har hÀnt eller vad anstÀllda kÀnner, utan pÄ beteendet, d.v.s. det som de anstÀllda gör och sÀger i en given situation.

En organisations vÀrderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vÀgleder medlemmarna om vilka beteenden som Àr önskvÀrda och om hur organisationens mÄl ska nÄs. En stark och enad organisationskultur dÀr alla strÀvar mot organisationens mÄl kan endast uppnÄs genom att medlemmarna delar organisationens vÀrderingar. I detta examensarbete har anstÀlldas attityder till sin organisations vÀrderingar undersökts. Mer specifikt, om de anstÀllda upplever att det Àr viktigt att dela organisationens vÀrderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens vÀrderingar och hur vÀrderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.

I denna uppsats har vi kartlagt vilka intressenter Sveriges största företag ser som sin huvudsakliga mÄlgrupp för sina hÄllbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen har varit att lyfta fram för vilka företagen tar fram sina redovisningar. VÄr tanke Àr att denna undersökning skall fungera som underlag för framtida studier av hur vÀl anpassade hÄllbarhetsredovisningarna Àr för de givna mÄlgrupperna. Urvalsgruppen för undersökningen har varit Sveriges största företag. Undersökningen har framförallt bestÄtt av tvÄ enkÀter, en som har gÄtt ut till företag med hÄllbarhetsredovisningar och en som gÄtt ut till företag utan hÄllbarhetsredovisningar.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mÄl och strategier innebÀr i sig inte nÄgot organisatoriskt lÀrande. För att möjliggöra en integration av uppstÀllda mÄl och strategier sÄ att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lÀrande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process gÄr till i organisationen Lunds universitet, nÀr det gÀller integration av mÄl och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens sÄ att organisationen fÄr en högre kompetens och dÀrmed en ökad möjlighet att nÄ uppstÀllda mÄl. Vi har utgÄtt frÄn litteratur kring organisatoriskt lÀrande, dÀr vi gjort en sammanstÀllning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vÄr frÄgestÀllning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lÀrande: kommunikation, tillgÀngliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Bakgrund:Med hjÀlp av ett Balanserat Styrkort kan en organisation hitta en balans mellan monetÀra och icke-monetÀra mÄtt. I och med att organisationen delas upp i olika perspektiv leder det i sin tur till att organisationen kan se vad det Àr den behöver utveckla för att uppnÄ ett Ànnu bÀttre resultat. Detta dÄ ett vÀl fungerande Balanserat Styrkort skapar en lÄngsiktig balans som inte bara visar vad som Àr bra idag, utan Àven i framtiden.Syfte:Syftet med denna studie var att arbeta fram mÄl och mÄtt som Àr anvÀndbara för Kinda-Ydre Sparbank inom det finansiella perspektivet och medarbetarperspektivet.Metod:I vÄr studie har vi tillÀmpat en fallstudie med kvalitativt inslag dÀr vi har samarbetat med Kinda-Ydre Sparbank. För att fÄ in det material som vi behövde för att arbeta fram styrkortet har vi intervjuat personal med olika befattningar i banken, men Àven arbetat fram en referensram för att kunna besvara vÄr problemformulering.Slutsats:De mÄl och mÄtt som vi arbetat fram för Kind-Ydre Sparbank anser vi vara viktiga att ha med i modellen. Detta för att VD och styrelse ska kunna se hur hela organisationen pÄverkas i takt med att nyckeltalen förÀndras..

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning implementeras internprissÀttningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissÀttningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som Àr en divisionaliserad organisation, Àr internprissÀttningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlÀttas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man fÄr en rÀttvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod för att samla in primÀrdata. Intervjuer har utförts med en informatör pÄ organisationen KRAV, samt personer pÄ utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll i SkÄne. SekundÀrdata har inhÀmtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstÀmmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll, i synsÀtt, vÀrderingar, samt uppfattningar kring vad varumÀrket KRAV kommunicerar..

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera controllerfunktionen pÄ divisionsnivÄ eller motsvarande och vi fokuserar vÄr undersökning pÄ controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en metodkombination av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr betrÀffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. VÄr metod Àr deskriptiv och vÄr analysmetod Àr analytisk induktion. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr en av oss genomförd genomgÄng av litteratur och tidigare forskning angÄende controllers. VÄrt empiriska material Àr insamlat, dels med hjÀlp av 27 telefonintervjuer, dels med hjÀlp av tre djupintervjuer.

Organisationer i dagens samhÀlle mÄste stÀndigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strÀvandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus pÄ medarbetarnas vÀlmÄende. I samspelet inom en organisation sÄ skapas det en kultur med normer och vÀrderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn pÄ medarbetarna tydlig. VÄrt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mÄngfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen pÄverkar medarbetarnas attityder till förÀndringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser pÄ mÄngfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mÄngfald pÄ arbetsplatsen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har anvÀnt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förÀndringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vÄrt resultat.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Immateriella resurser Ă€r i dagens postindustriella samhĂ€lle organisationens frĂ€msta tillgĂ„ng. I och med att jĂ€mstĂ€lldhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mĂ€tas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt JÄMIX anvĂ€nds i organisationer och dĂ€rmed bidra till en ökad förstĂ„else för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jĂ€mstĂ€lldhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat pĂ„ JÄMIX i minst tvĂ„ Ă„r.