Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur specialpedagoger i segregerade omrÄden med lÄg mÄluppfyllelse ser pÄ högstadieskolors möjligheter att förÀndra sitt arbetssÀtt och dÀrmed minska andelen elever i behov av sÀrskilt stöd. Följande studie Àr menad som ett bidrag för att komma ett steg nÀrmare hur lÀrare och specialpedagoger bör agera pÄ den allra nÀrmaste nivÄn dvs. klassrumsnivÄn och skolnivÄn utan att för den skull förutsÀtta att det finns nÄgon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation mÄste behandlas efter sina unika förutsÀttningar.Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats. UtifrÄn denna ansats har jag försökt ta reda pÄ hur fem specialpedagoger/speciallÀrare, verksamma pÄ högstadieskolor i förortsskolor, ser pÄ hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnÄ mÄlen.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktÀriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B Àr ett kÀrnÀmne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebÀr att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingÄr en större skriftlig uppgift dÀr ska eleverna skriva en text utifrÄn en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att vÀlja mellan.

Uppsatsens syfte Ă€r att mot bakgrund av Sveriges implementering av Århuskonventionen art. 9.3 diskutera miljöorganisationers roll i miljöprocessen, och miljöprocessens funktioner. Århuskonventionen art. 9.3 ger en ganska vid rĂ€tt för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut med anknytning till miljön. NĂ€r Sverige ratificerade konventionen 2005 ansĂ„gs det i Sverige att vĂ„r lagstiftning i stort stĂ€mde överrens med konventionen.

Th is thesis is about how to create communicative images. It is mainly for landscape architects. With communicative images, I mean images created with the purpose to communicate a proposal or idea in a direct way to. By only looking at the image, the viewer should get an idea of what the proposal entails. A communicative image should also create an interest in the proposal.

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av Àldre planer som har blivit inaktuella pÄ grund av Àndrad lagstiftning och förÀndrade planeringsförutsÀttningar. UpprÀttade planer gÀller tills det att de Àndras eller upphÀvs vilket gör att dessa Àldre planer idag gÀller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vÄlla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet Àr att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas.

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring sÀrskiljande undervisningsformer. NÀrmare preciserat Àr syftet med studien att undersöka hur sÀrskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av sÀrskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna sÀrskiljande lösningar? I vilken mÄn framtrÀder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgÄngspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet sÄvÀl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av Àldre planer som har blivit inaktuella pÄ grund av Àndrad lagstiftning och förÀndrade planeringsförutsÀttningar. UpprÀttade planer gÀller tills det att de Àndras eller upphÀvs vilket gör att dessa Àldre planer idag gÀller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vÄlla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet Àr att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas. För att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes tre olika forskningsmetoder; enkÀtunder-sökning, intervju samt fÀltobservation av detaljplaner inom VÀsterviks tÀtort.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebÀr att möta mÄnga olika mÀnniskor med olika önskemÄl och krav. Det innebÀr att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ instÀllning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lÀrande som uppstÄr vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger pÄ det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess pÄ vÀg fram till mÄlet, snarare Àn pÄ sjÀlva mÄlet.Syftet med detta examensarbete Àr att belysa, undersöka, samt frÀmja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillÀmpning och resultatpÄverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som frÀmst behandlas i detta arbete Àr den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

PÄ aktiemarknaden skapas och förloras förmögenheter varje dag dÄ investerare försöker förutspÄ marknadens upp och nedgÄngar. En av förutsÀttningarna för att skapa en förmögenhet inom aktiehandeln krÀvs bland annat en intuition för att förutspÄ och tolka marknaden, men allra viktigast Àr en bred kunskapsbas i kombination med tillgodosedd information frÄn externa kÀllor. Processen för hur kunskap hanteras och överförs inom en organisation kallas, Knowledge management eller kunskapshantering. Fungerar denna process bra sÄ medför den flera fördelar inom organisationen; information behandlas snabbare, anstÀllda kan fatta rÀtt beslut kvickare och kunskap behöver inte lÀras om pÄ nytt. Vikten av att kunna fatta snabba beslut i osÀkra och stÀndigt förÀndrande miljöer Àr nÄgot som starkt kan kÀnnas igen pÄ aktiemarknaden dÀr ett snabbt beslut kan vara skillnaden pÄ vinst och förlust.Syftet med denna rapport Àr att skapa förstÄelse för hur kunskapsutbytet sker inom Trading & Execution vid personalomsÀttning och upplÀrning pÄ Capital Markets, Handelsbanken AB, Sverige.

Bakgrund och problem: I Sverige bor nÀstan var femte person i en bostadsrÀttslÀgenhet. Trots detta Àr kunskapen om vad det innebÀr att vara bostadsrÀttshavare mÄnga gÄnger brist-fÀllig hos gemene man. Som bostadsrÀttshavare Àr men ocksÄ delÀgare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte Àr att Àga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebÀr boendeformen bÄde frihet och stora möjligheter men det finns ocksÄ risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar nÄgra av de redovisningsfenomenen som uppstÄr i en bostads-rÀttsförening. UtgÄngspunkten Àr sjÀlva bostadsrÀttsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus Àr förstÄelse och olika kommunikativa aspekter pÄ den ekonomiska redovisning-en.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gÀller undersökningen av uppsatsens vÀrdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnÄtt en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne MÄrtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjÀmningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

ProblemomrÄde I lÀroplanerna beskrivs hur centralt sprÄket Àr för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det Àr bÄde ett mÄl för kunskapsutveckling och ett verktyg för lÀrande i skolan. Elever med grav sprÄkstörning har en sÄrbarhet för sprÄkburen undervisning och svÄrigheter med förstÄelse likvÀl som uttrycksförmÄga. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ undervisningens utformning. DÀrför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lÀrandet ska vara tillgÀnglig för eleverna.