Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

AbstraktAmanda Lundqvist (2011).  Katten förstÄr mina kÀnslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i GÀvle.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Min undersökning har genomförts med fokus pÄ identitet och klÀder. Syftet med uppsatsen Àr att försöka nÄ en djupare förstÄelse för och beskriva hur unga mÀnniskor, mellan 21-29 Är, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de vÀljer att klÀ sig. Jag Àr intresserad av att se om och i sÄ fall, vad vilket budskap som klÀder kan tÀnkas förmedla, hur respondenterna vÀljer att klÀ sig beroende pÄ social situation, om de pÄverkas av yttre faktorer och hur de ser pÄ ett eventuellt samband mellan klÀder och identitet. FrÄgestÀllningen löd: Hur anvÀnder unga mÀnniskor mellan 21-29 Är klÀder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsÀttningar och förhÄllanden, inte minst med tanke pÄ att metoden Àr relativt outforskad.

Ett bruk, eller en stad/kommun/lÀn, har ett omland som utgör det nÀrliggande omrÄdet. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framvÀxt under 1900-talet av (rÄ-)varor, tjÀnster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. UtifrÄn dagens perspektiv Àr faktorer sÄsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstÄnd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten.

I mÄnga kommuner finns sprÄkklasser. För att bli mottagen till sprÄkklass krÀvs nÄgon diagnos inom sprÄkstörning. Aktuell forskning gör gÀllande att sprÄkstörning sÀllan Àr en isolerad funktionsnedsÀttning. Barnets svÄrigheter kan förklaras utifrÄn att sprÄkstörning Àr den mest framtrÀdande funktionsnedsÀttningen vid en given tidpunkt eller att sprÄkstörningen Àr en markör pÄ andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar frÀmst i skolÄlder. Syftet med studien Àr att fÄ kÀnnedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet sprÄkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar samt hur detta pÄverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till sprÄkklass.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Min undersökning har genomförts med fokus pÄ identitet och klÀder. Syftet med uppsatsen Àr att försöka nÄ en djupare förstÄelse för och beskriva hur unga mÀnniskor, mellan 21-29 Är, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de vÀljer att klÀ sig. Jag Àr intresserad av att se om och i sÄ fall, vad vilket budskap som klÀder kan tÀnkas förmedla, hur respondenterna vÀljer att klÀ sig beroende pÄ social situation, om de pÄverkas av yttre faktorer och hur de ser pÄ ett eventuellt samband mellan klÀder och identitet. FrÄgestÀllningen löd: Hur anvÀnder unga mÀnniskor mellan 21-29 Är klÀder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsÀttningar och förhÄllanden, inte minst med tanke pÄ att metoden Àr relativt outforskad.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Problem: FÀrg har en stor associativ inverkan hos individer och Àr dÀrför en viktig faktor vid varumÀrkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade fÀrgnormer som följs men nu ser vi en utveckling pÄ den svenska marknaden dÀr etablerade fÀrgnormer börjar ifrÄgasÀttas. Vi frÄgar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar pÄ konsumenter. Kanske har fÀrgteorierna spelat ut sin roll och att det Àr dags för varumÀrken att bryta mönstret för att nÄ framgÄng. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄledes: Hur associerar svenska konsumenter fÀrg till olika kÀnslor, produktkategorier och varumÀrken? Vad tjÀnar varumÀrken pÄ att bryta mot etablerade fÀrgnormer?Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rÄdande fÀrgteorier och det normbrott vi upptÀckt pÄ den svenska marknaden.

Den hÀr c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar pÄ barn som anvÀnder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sÄdant beteende kan leda till i form av olika ÄtgÀrder. I ett nyligen framlagt slutbetÀnkande frÄn DEJA, delegationen för jÀmstÀlldhet (SOU 2010:99), stÀlls frÄgan om barns stora representation i specialpedagogiska ÄtgÀrder sker pÄ andra premisser Àn inlÀrningsmÀssiga svÄrigheter. Kan sociala och beteendemÀssiga orsaker ligga till grund för ÄtgÀrderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frÄgor som fokuseras i sammanhanget, Àr huruvida exkludering av barn frÄn den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och vÀrdesystem som rÄder inom skolan.