Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Syftet med studien var att undersöka projektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förstÄelse för projektbestÀllarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i tvÄ dimensioner, kontrakt samt process, som utgÄngspunkt. Dessa tvÄdimensioner var utgÄngspunkter för studien dÀr kontraktet sÄgs som det formella dokumentetsom upprÀttas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och Àrliga dialog sombör finnas mellan projektbestÀllaren och projektledaren. Den öppna och Àrliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade dÀrmed pÄ trehuvudaspekter av relationen mellan projektbestÀllare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benÀmnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta dÄ begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av Àmnet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-Ärig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma nÀr de samtalar om en hÀndelse som inte hÀnder nu. Erik har inget fungerande tal och Àr beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pÀrm med löstagbara bilder (PECS), som han anvÀnder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för bÄde Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden.

Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den mĂ€nniskonĂ€ra tjĂ€nsten. Det som utgör dessa mellanmĂ€nskliga interaktioner Ă€r dess krav pĂ„ starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjĂ€nsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjĂ€nst via Internet. Med andra ord förvĂ€ntas det mellanmĂ€nskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och Ă€ndĂ„ behĂ„lla samma vĂ€rde för kunden. Är det verkligen lĂ€mpligt att digitalisera denna typ av tjĂ€nst och förvĂ€nta sig att man ska uppnĂ„ samma resultat som om tjĂ€nstegivaren och tjĂ€nstemottagaren möttes öga mot öga.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har Àven haft svÄrigheter att skapa ett eget innehÄll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger pÄ tanken att elevers skrivfÀrdigheter förbÀttras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra lÀroböckers skrivdidaktik med avseende pÄ hur eleverna fÄr stöd i lÀroböckerna för utveckling av innehÄll, kommunikation med andra lÀsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke pÄ formkrav inte förekommer i lÀroböckerna.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur interaktionen, d.v.s. deltagarnas kommunikativa samspel, fungerar i ett chattsamtal. För att kunna göra det anvÀnds samtalsanalytiska metoder. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att samtalet Àr ett vardagligt flerpersonssamtal.Materialet Àr ett autentiskt samtal frÄn en mindre hemsida dÀr deltagarna (16?40 Är) har gemensamma intressen i form av alternativa musik- och klÀdstilar eller rollspel.Inledningsvis har materialet studerats sÄ förutsÀttningslöst som möjligt (s.k.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet. MÀnniskan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lÀrande och utveckling (SÀljö, 2010). Salutogent förhÄllningssÀtt handlar om att se det friska och positiva hos mÀnniskan samt arbeta för att stÀrka det som Àr bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstÄ och klargöra den problematik som uppstÄr i mötet mellan mÀnniskors olika förutsÀttningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man vÀljer som utgÄngspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den mĂ€nniskonĂ€ra tjĂ€nsten. Det som utgör dessa mellanmĂ€nskliga interaktioner Ă€r dess krav pĂ„ starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjĂ€nsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjĂ€nst via Internet. Med andra ord förvĂ€ntas det mellanmĂ€nskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och Ă€ndĂ„ behĂ„lla samma vĂ€rde för kunden. Är det verkligen lĂ€mpligt att digitalisera denna typ av tjĂ€nst och förvĂ€nta sig att man ska uppnĂ„ samma resultat som om tjĂ€nstegivaren och tjĂ€nstemottagaren möttes öga mot öga.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.