EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Denna forskningskonsumtion strÀvar efter att utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begrÀnsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet pÄverkar lÀrarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och Àven ett par internationella engelsksprÄkiga författare.Det deliberativa samtalet Àr en kommunikativ metod dÀr samförstÄelse, konsensus och demokrati stÄr i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmÀrksammade föresprÄkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrÄgastÀllas och samtalet ska helst utesluta lÀrarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna vÀrdegrundsarbetet i skolan.

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framvÀxande genre.Den politiska bloggen, kan sÀgas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhÀngare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktÀriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation pÄ. VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka förstÄ den form som den politiska kommunikationen pÄ den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det nÄgra specifika kÀnnetecken som kan karaktÀrisera just den politiska kommunikationen pÄ den politiska bloggen? MÄlet Àr att kunna utforska den till synes framvÀxande genren och dess bestÄndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfÀr.

Ungdomar Àr idag frekventa anvÀndare av internet. I och med den höga anvÀndningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att fÄ en förstÄelse för förÀldrars förestÀllning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att förÀldrar ser risker sÄ som att deras ungdomar möter obehagliga nÀtkontakter, pornografi samt risker gÀllande tidslÀngden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering förÀldrar anvÀnder gÀllande ungdomar och internet visar pÄ att förÀldrar anvÀnder olika typer av strategier. Dessa Àr exempelvis samtal om anvÀndande, att anvÀnda tillsammans och vara nÀrvarande under anvÀndandet, regler i hur mycket tid online ungdomen fÄr spendera, regler i vad ungdomen fÄr göra online, övervakat anvÀndande via sÀkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter anvÀndning.De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr Vilka risker ser förÀldrarna gÀllande ungdomar och internet? samt Hur resonerar förÀldrarna om riskhantering gÀllande ungdomar, internet och risker? Detta görs via Ätta intervjuer med tio förÀldrar till ungdomar mellan tolv och sexton Är.

Den hÀr studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfÀllig projektor-ganisation, nÀmligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom VÀxjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hÀmtats frÄn nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande Àr nÀra relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsÀttningar.

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess pÄverkan i framförallt smÄ barns liv. Fokus har varit pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikationssÀtt. För att fÄ ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. KroppssprÄket Àr det Àldsta och dÀrmed ocksÄ det första sprÄk som mÀnniskan kommunicerat pÄ och till följd av detta har vÄrt icke-verbala sprÄk funnits med sÄ lÀnge mÀnniskan funnits pÄ denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

Uppsatsen handlar om hur en lÀrare, i skolÄr 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet Àr att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lÀgre skolÄren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. De frÄgestÀllningar jag har haft utgÄr bÄde frÄn ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier.Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan Àven ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, sprÄk, logiskt tÀnkande och förmÄga att argumentera.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

Jag avser i den hÀr studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgÄngsrikt sÀtt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning anvÀnt sig av Berg & Borgs fyrfÀltsmodell, som beskriver förhÄllningssÀttet hos mÀnniskor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfÀltsdiagram kan den hörselskadade sjÀlv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som anvÀnds av mÀnniskor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens omrÄde. Syftet med studien Àr att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfÀltsmodell kan anvÀndas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens omrÄde. Jag ska ocksÄ undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhÄllningssÀtt gentemot sin omgivning.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel gÄr tillvÀga för att skapa trovÀrdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen Àr genomförd pÄ informativ och extern kommunikation som finns pÄ bolagens hemsidor, varav tvÄ reklamfilmer Àven visas i svensk tv.Syfte: BÄda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation dÄ de genom sina statliga uppdrag mÄste uppnÄ ett vinstkrav och samtidigt begrÀnsa försÀljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa. Studiens syfte Àr att granska hur de bÄda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovÀrdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjÀlp av ett retoriskt och narrativt synsÀtt.Metod: En narrativanalys anvÀnds för att förtydliga berÀttelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnÄ ett pÄverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjÀlp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tÀnkas uppfatta deras image.

Kommunikation finns i allt vi gör och anvÀnds dagligen, vi omges Àven dagligen av organisationer som pÄ olika sÀtt pÄverkar vÄra liv. Den kommunikation som dÄ sker inom organisationer Àr den interna och formella kommunikationen, det vill sÀga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs frÀmst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i tvÄ processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell frÄn 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.