Syfte och frÄgestÀllningar: Mitt syfte med c- uppsatsen Àr att beskriva vad som Àr karaktÀristiskt med det delade ledarskapet inom lagidrotten. De frÄgor jag stÀller mig om det delade ledarskapet Àr hur rollfördelningen ser ut samt vilka inre och yttre förutsÀttningar som krÀvs för att lyckas med att leda ett lag med ett delat ledarskap. Avslutningsvis undersöker studien vad en spelare upplever som Àr karaktÀristiskt med ett vÀl fungerande trÀnarpar?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Till denna fallstudie av ett trÀnarpar breddas studien genom att intervjua andra elittrÀnare, en form av ?Multiple ?Case Design.? De metoder som anvÀnds Àr djupintervju samt deltagande observation.

Sammanfattning: Hemmasittare definieras av Gladh och Sjödin (2010) som elever som varit frÄnvarande frÄn skolan under lÀngre tid Àn tre veckor. Hemmasittare Àr en vÀxande grupp av elever. Det finns lite forskning kring Àmnet och den litteratur som finns Àr inriktad pÄ elever inom grundskolan. VÄr studie riktar sig mot elever i sÀrskolan och specialskolan för elever med grav sprÄkstörning. Det finns behov av att kartlÀgga vilka metoder som fungerar bÀst nÀr det gÀller att bryta hemmasittares isolering och fÄ dem att ha en hög nÀrvaro i skolan, detta för att ÄtgÀrda och förebygga psykisk ohÀlsa och social problematik som i förlÀngningen kan leda till ett normbrytande beteende (Konstenius & Schillaci, 2010).

Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Östergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Östergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.

Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns pĂ„ gymnasieskolor runt om i Sverige. Det Ă€r ett program som vilar pĂ„ praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsstĂ€llande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen Ă€r att med filosofen JĂŒrgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas sprĂ„kliga redskap, samt anvĂ€ndandet av vĂ€rderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som gĂ„r det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har sjĂ€lv dansat i över 20 Ă„r, varit en tidigare elev pĂ„ det nĂ€mnda programmet och finner mig i en position dĂ€r jag snart Ă€r pĂ„ vĂ€g att bedöma elever i det som jag sjĂ€lv blivit bedömd i; dans som ett konstnĂ€rligt Ă€mne. Tidigare forskning pekar pĂ„ att dans bĂ€r en lĂ„ng tradition av mĂ€starlĂ€ra, dĂ€r eleven Ă€rver en tyst kunskap och lĂ€r sig att bemĂ€stra dans som hantverk frĂ„n sin lĂ€rare.

Syfte: Att tillsammans med elever i Ă„k 8, pröva och vĂ€rdera ett nytt arbetssĂ€tt. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Ökar ett nytt arbetssĂ€tt elevernas lust att lĂ€ra?? KĂ€nns undervisningen mer meningsfull med ett nytt arbetssĂ€tt?? FörĂ€ndras lĂ€rarrollen och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?Teori: LĂ€rande sker i samspel och i kommunikation med andra, lĂ€rande Ă€r en aktiv handling, dĂ€r den som lĂ€r presenterar sitt lĂ€rande pĂ„ olika sĂ€tt, genom olika teckenskapande aktiviteter. Kompetens inom IKT och anvĂ€ndandet av IKT-verktyg gynnar lĂ€randet och lĂ€rarens roll förĂ€ndras i och med anvĂ€ndandet av IKT.Metod: En kvalitativ undersökning dĂ€r aktionsforskning anvĂ€nds i vilken intervjuer, enkĂ€ter, observationer och dagboksskrivande ingĂ„r.Resultat: BĂ„de genomgĂ„ng med hjĂ€lp av flipped classrooms (eleverna ser en film med lektionsgenomgĂ„ngen, innan lektionen börjar) )och redovisning genom pecha-kucha (en form av Power-Pointpresentation) eller film ökar lusten att lĂ€ra hos de flesta av eleverna i den undersökta klassen. DĂ€remot kan jag inte utifrĂ„n resultatet av den hĂ€r undersökningen sĂ€ga om dessa arbetssĂ€tt ocksĂ„ upplevs som mer meningsfulla.

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den mĂ€nniskonĂ€ra tjĂ€nsten. Det som utgör dessa mellanmĂ€nskliga interaktioner Ă€r dess krav pĂ„ starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjĂ€nsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjĂ€nst via Internet. Med andra ord förvĂ€ntas det mellanmĂ€nskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och Ă€ndĂ„ behĂ„lla samma vĂ€rde för kunden. Är det verkligen lĂ€mpligt att digitalisera denna typ av tjĂ€nst och förvĂ€nta sig att man ska uppnĂ„ samma resultat som om tjĂ€nstegivaren och tjĂ€nstemottagaren möttes öga mot öga.

Fokus för denna uppsats Àr att undersöka hur chefer anser att de pÄverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mÀngder av organisationsteorier dÀr struktur och kultur studeras samt hur mÀnniskorna inom organisationen Àr och pÄverkas, men sÀllan för att inte sÀga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett Àmne som Àr av stor vikt. Chefer har stÀndigt förvÀntningar pÄ sig och detta gÀller Àven sprÄket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar sprÄkbruk och samtalsansatser.

SammanfattningI vÄr uppsats studerar vi genom kvalitativa djupintervjuer fyra grundskolelÀrares uppfattningar om bedömning av lÀrande. Genom en fokusgruppintervju har vi ocksÄ studerat tre elevers uppfattningar om bedömning i Är nio. Vi vill undersöka vilka specifika faktorer som kan pÄverka och spela in i lÀrarens bedömning. Detta för att Skolverket (2011) i en tabell visar att 1075 elever lÀmnar grundskolan utan ett slutbetyg, trots att Lpo 94 föresprÄkar den formativa bedömningsprocessen för att fler elever ska nÄ kunskapsmÄlen i större utstrÀckning. Tidigare forskning framhÀver att bedömning Àr en stÀndig nÀrvarande del i undervisningen. MÄnga lÀrare upplever bedömningen som en av de svÄraste uppgifterna i lÀraryrket (Norgren 2008).

SammanfattningSyfte: Under de senaste Ären har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock Àven forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att pÄverka attityder. Det Àr inte sjÀlvklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning de olika kommunikativa funktionerna pÄ nÀtet anvÀnd's pÄ sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nÀtverkssamhÀlle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vÀgledning till de centrala variablerna i informationssamhÀllet.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriĂ€rer sĂ„dana organisationer stĂ„r inför gĂ€llande kommunikation. Den teoretiska referensramen bestĂ„r av olika delar som samtliga behandlar Ă€mnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel pĂ„verkar kommunikationen. Även studier om sprĂ„klig mĂ„ngfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har anvĂ€nts.Studien Ă€r genomförd pĂ„ en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts pĂ„ plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder pĂ„ att multinationella organisationer stĂ„r inför svĂ„righeter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat pĂ„ grund av att bĂ„da parter ofta kommunicerar pĂ„ sitt andrasprĂ„k.