Ledarskapsutbildning Àr idag en miljardindustri i Sverige. Det Àr av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt stÀlls det krav pÄ ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bÀsta verktygen för dagens organisationer att sÀkerstÀlla ett ledarskap somÀr konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer pÄmarknaden.Samtidigt sÄ pekar studier pÄ att det finns begrÀnsningar i hur effektiva dessa ledarskapsutbildningar egentligen Àr. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förstÄelse för ifall chefer finner vÀrde i den ledarskapsutveckling som de genomgÄroch huruvida de anvÀnder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.

Syfte/ Syftet med denna studie Àr att undersöka hur artister anvÀnder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberÀttande yttrar sig och vilka berÀttartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frÄgestÀllning har utgjort grunden för studien; Hur anvÀnder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande?Metod Studien bygger pÄ textanalys i form av en fallstudie. Med en begrÀnsning av tvÄ olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial sÄsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentÀrer och presentationstext.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

I vÄr uppsats studerar vi goodwillredovisning utifrÄn ett kommunikativt perspektiv. Vigenomför en litteraturstudie och en innehÄllsanalys för att finna samband mellangoodwillredovisning och kommunikation. Vi finner att Ärsredovisningar Àr företags frÀmstakommunikationsmedel gentemot intressenter och detta gör att posterna de presenterar börkommuniceras pÄ ett trovÀrdigt sÀtt. För att trovÀrdighet ska uppstÄ krÀvs det att ett sambanduppstÄr mellan upprÀttandet och förmedlandet av informationen gÀllande goodwill. Det vikommer fram till i vÄr studie styrker tesen, goodwill Àr problematiskt att förmedla pÄ etttillfredstÀllande sÀtt.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar lÀroboken i undervisningen i sÄvÀl Sverige som Norge men graden av lÀroboksanvÀndning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. NÄgra av dessa Àr undervisningsÀmnets struktur, lÀrobokens status och lÀrarens individuella lÀrarstil. Fyra yrkesverksamma lÀrare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhÄller sig till lÀroboksanvÀndning. Det tyngst vÀgande skÀlet mot att anvÀnda lÀroboken Àr att fÀrdigproducerat material upplevs hÀmma kreativiteten.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. FrÄgor som berörts Àr skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vÄrdnadshavare. Det har Àven gjorts en jÀmförande analys gÀllande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarförÀldrar finns pÄ flera plan i den svenska skolan.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har sedan 1800-talet ansetts vara passande för endast kvinnor. SÄ sent som pÄ 1900-talets mitt blev det accepterat för mÀn att utöva yrket. Forskning visar att sjuksköterskeyrket fortfarande domineras av kvinnor och prÀglas av fördomar och stereotypa bilder med förutfattade meningar om vem sjuksköterskan Àr och hur en sjuksköterska ska vara. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken subjektsform sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet anvÀnder vid benÀmning av sjuksköterskan i godkÀnda examensarbeten, att analysera detta ur ett genusperspektiv samt att se om det har förÀndrats över tid. Metod: Deskriptiv, kvantitativ och kvalitativ metod.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

VÄr studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare pÄ HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade frÀmst pÄ möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men Àven för att kunna förbÀttra handledarnas arbetssÀtt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare pÄ HVB. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har anvÀnts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi anvÀnt för att förklara tolkningen utifrÄn samhÀllet. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan tvÄ individer.

AbstraktDenna studie handlar om arkitekturutbildningen pĂ„ högskolan och hur student och lĂ€rare diskuterar ett projektförslag dĂ€r bildrepresentationer anvĂ€nds för att samtala om ett aktuellt idĂ©förslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder vĂ€xer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder fĂ„r i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrĂ„n det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frĂ„gor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken pĂ„ ritningen stĂ„r för eller förestĂ€ller i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den sprĂ„kliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även vĂ€xlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstĂ„nd upp-stĂ„r i den gemensamma tolkningen.

Idag Àr mÄnga organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt omrÄde, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela vÀrlden. Detta innebÀr traditionellt sett att de anstÀllda tvingas resa en hel del för att hÄlla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster dÄ mötesdeltagarna ofta har lÄng restid, dÄ inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur vÀl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och dÀrmed hitta situationer dÀr e-möten Àr passande. Vi ville fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga: I vilka formella mötessituationer Àr det lÀmpligt att anvÀnda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vÄr undersökning som Àr icke-experimentell i och med att vi strÀvar efter beskrivning eller förklaring snarare Àn förutsÀgelser som Àr baserade pÄ orsak och verkan.

Ett stort förtroende för sin nĂ€rmaste chef Ă€r inte alltid en sjĂ€lvklarhet. MĂ„nga olika faktorer pĂ„verkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation kĂ€nner för chefen, och denna studie har fokuserat pĂ„ olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan ocksĂ„ skilja sig Ă„t mellan hur mĂ€n och kvinnor vĂ€rderar dessa faktorer, och att studera detta ingĂ„r ocksĂ„ i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det har visat pĂ„ tydliga skillnader mellan hur kvinnor och mĂ€n upplever och vĂ€rderar kommunikation. Även denna studies resultat visar pĂ„ att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och mĂ€n, samt att de vĂ€rderar faktorerna pĂ„ olika sĂ€tt.