SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Avsikten med uppsatsen Àr att studera och analysera hur planerare ser pÄ sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebÀr i det hÀr fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samrÄd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen Àr att forskningen visar att planerarna Àr osÀkra till hur de ska anvÀnda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan frÄga Àr det sÄ stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har faststÀllt att medborgarinflytande Àr en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna Àr osÀkra pÄ hur de ska förhÄlla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

UtifrÄn hur fritidsgÄrden diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgÄrdens verksamhet.Syftet med uppsatsen Àr att med en meningskonstitutionsanalys analysera och tolka fyra fritidsledares syn pÄ sitt yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kÀrna i denna specifika fritidsgÄrdsverksamhet, som nÄs genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.HuvudfrÄgan Àr: Vad Àr kÀrnan i en fritidsgÄrds verksamhet? UnderfrÄgor i uppsatsen Àr: Hur berÀttar fritidsledarna om sitt arbete pÄ en fritidsgÄrd? Hur ser fritidsledarna pÄ ungdomarna som besöker fritidsgÄrden? Hur ser fritidsledarna pÄ fritidsgÄrden som plats?Författaren har metodologiskt utgÄtt frÄn de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrÄn en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar pÄ att fritidsledarna jobbar pÄ tvÄ olika platser som givits namnen dÀruppe- och dÀrnereverksamheten. I dÀrnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstÄr samtalet eller pratet som kÀrnan.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot Ă€ldre liknande de som görs till smĂ„ barn. Anpassningarna sker inom flera sprĂ„kliga domĂ€ner och Ă€r en del av Ă€ldres kommunikativa miljö. Ämnet Ă€r relativt outforskat och fĂ„ eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av Ă€ldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika dĂ„ personal pĂ„ olika typer av boenden för Ă€ldre samtalar med en Ă€ldre.Deltagare Ă€r fem personer som arbetar pĂ„ olika former av boenden för Ă€ldre. Samtal mellan personal och Ă€ldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmÀn uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergÄng frÄn government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare vÀlfÀrdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmÀssig stadspolitik, vilket har skapat en innehÄllsmÀssig förskjutning i planeringens grundlÀggande syfte och mÄl. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler stÀder pÄ att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang Àr att sÀrskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket sÄledes fÄr konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen föresprÄkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrÄgor. Men beroende pÄ vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas frÄn diskursen pÄverkas dÀrmed vÄr uppfattning och förstÄelse av stadens attraktivitet.

Ett gott ledarskap Àr en viktig del för att mÀnniskor ska mÄ bra pÄ sin arbetsplats och prestera vÀl. För att kunna utöva ett gott ledarskap pÄ en arbetsplats krÀvs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fÄs genom praktiska erfarenheter men Àven genom att vidareutbilda sig. Vi har i den hÀr studien fokuserat pÄ hur tvÄ olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hÀlsofrÀmjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgÄtt utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Syfte/ Syftet med denna studie Àr att undersöka hur artister anvÀnder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberÀttande yttrar sig och vilka berÀttartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frÄgestÀllning har utgjort grunden för studien; Hur anvÀnder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande?Metod Studien bygger pÄ textanalys i form av en fallstudie. Med en begrÀnsning av tvÄ olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial sÄsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentÀrer och presentationstext.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Sedan Internet förĂ€ndrade hur vĂ€rlden kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vĂ„r vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat pĂ„ utvecklingen. Men för mĂ„nga rĂ„der ovisshet om hur sociala medier pĂ„verkar deras verksamhet. I synnerhet vĂ„ra svenska myndigheter som har att förhĂ„lla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgĂ„ende medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier pĂ„verkar arbetet med samhĂ€llskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur livsmedelsföretag som saluför rĂ„varor skapar varaktiga konkurrensfördelar. FrĂ„gestĂ€llning: Hur skapar ett företag varaktiga konkurrensfördelar nĂ€r deras produkt inte lĂ€ngre kan ses som en unik resurs? Metod: NĂ€r urvalet av teori och empiri gjorts har vi utgĂ„tt frĂ„n de fyra kĂ€llkritiska omrĂ„dena. Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vi utgĂ„r frĂ„n teorierna och tillĂ€mpar sedan dessa pĂ„ det valda empiriska fĂ€ltet Vi har undersökt tre fallföretag, dessa Ă€r; Salico AB, Sundstorgets Kött & Delikatesser och ÅlgrĂ€ndens Fisk & Delikatesser AB. Tre intervjuer har genomförts, en för varje företag.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att arbeta inom palliativ vÄrd utifrÄn de fyra hörnstenarna samt beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskan anvÀnder i den palliativa vÄrden.Vidare var syftet att granska litteraturstudiens ingÄende artiklars kvalité med avseende pÄ den metodologiska aspekten urval. Litteraturstudien var av en deskriptiv design som sammanstÀllts av 13 kvalitativa artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att en god kommunikation var betydelsefull i arbetet utifrÄn de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till nÀrstÄende i den palliativa vÄrden. Arbetet utifrÄn hörnstenarna upplevdes fungera bra i flera avseenden, dock uppstod svÄrigheter i vÄrden vilket sjuksköterskorna hanterade genom anvÀndning av en emotionsfokuserad, meningskapande och/eller problemfokuserad coping. Av samtliga artiklar tillÀmpade tre ett strategiskt urval, en ett bekvÀmlighetsurval och en ett teoretiskt urval.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare hade om hur de sjÀlva arbetade mot förskolans lÀroplans strÀvansmÄl rörande barns begynnande lÀsande och skrivande. Studien har ocksÄ gjorts med anledning av den politiska satsningen pÄ att kompetensutveckla förskollÀrare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollÀrare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre lÀst kursen och tre har inte lÀst kursen. Detta gjordes för att se om det gÄr att avlÀsa nÄgon skillnad mellan grupperna i förestÀllningen om förskollÀrarens roll i barns intresse för skriftsprÄket.

Studien undersöker hur 14 intervjuade ungdomar frÄn olika gymnasieskolor i Uppsala uppfattar sitt deltagande i sociala medier pÄ internet av typen User Created Content-kanaler (UCC), det vill sÀga webbsidor och databaser dÀr det Àr anvÀndaren som skapar innehÄllet. Den undersöker Àven om de intervjuade ungdomarna har kunskapen att delta och bidra till utveckling av dessa anvÀndargenererade sidor.Studien undersöker hur ungdomarna uppfattar sin interaktion med andra pÄ nÀtet, hur de diskuterar, uttrycker sina Äsikter och vad det Àr de vill presentera nÀr de anvÀnder dessa kanaler.Studien har genomförts inom ramen för en teoretisk syn pÄ dagens kommunikativa internet som en interaktiv text dÀr deltagarna har specifika kompetenser för att delta och bidra. De besitter en s.k. participation literacy, en form av textkompentens som realiseras och visas upp via aktivt deltagande.Studiens resultat visar att ungdomar Àr mycket vÀl medvetna om vad de gör pÄ nÀtet. Ungdomarnas anvÀndande skiljer sig Ät; nÄgra anvÀnder UCC-resurserna mer och andra mindre.