Ensamkommande flyktingbarn
En kvalitativ studie om tolkens betydelse vid kommunikation
UnaccompaniedRefugeeInterpreterCommunicationLanguageChildrenInterpretationResidential care home.EnsamkommandeFlyktingTolkKommunikationSpråkBarnTolkningHVB.
Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer. De största bristerna är att det saknas tolkar i vissa språk och att det blir fel i dialekter. Många av handledarna menar att tolkarnas kompetens är bristfällig och att tolkarna behöver vidareutbilda sig. Det framkommer även att många upplever att det är en fördel om tolken har kunskap om kultur och samhällen för att kunna överbrygga mellan barn och handledare. I tolkningen förekommer sällan känslomässiga samtal och att det är individuellt om barnet vill visa sina känslor vilket beror på vilket förtroende de har till tolk och handledare. Det finns mycket att förbättra inom tolkningen och det saknas riktlinjer kring hur man ska genomföra tolkning.