I Sverige lever nÀstan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvÄrdnaden kan vara problematisk pÄ mÄnga sÀtt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmÄgor och svÄrigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande frÄn vÄrdarna kan förvÀrra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rÀdsla och aggressivitet.

Demenssjukdomar ökar i samband med att medelÄldern bland befolkningen i Sverige stiger. Sjukdomen innebÀr svÄra kognitiva och kommunikativa funktionsnedsÀttningar som vanligtvis leder till frustration och oro hos den som drabbats av demens. Dessa beteenden behandlas ofta med oro- och ÄngestdÀmpande lÀkemedel. Studien Àr del av en interventionsstudie som har genomförts pÄ fem olika vÄrd- och omsorgsboende i Marks Kommun. Syftet med studien var att undersöka om taktil beröring kunde öka vÀlbefinnande hos personer med demens samt om administrationen av lugnande lÀkemedel minskade i samband med taktil beröring.

AbstractThis text deals with one of the preschool everyday routine chores, and the phenomenon I have chosen to investigate is the hallway situation. The purpose of the study was to see if the hallway situation offers good communicative interactions between children and teachers, and investigate if the teachers use special strategies to make the hallway situation work. The method of this study was survey, qualitative interviews and observations. The three methods have deliberately been selected to best suite and reply to the different issues.Today?s groups of children in preschool are very big, and some of the preschools are not adapted to these large groups of children that we have today.

Detta examensarbete tar reda pÄ möjligheterna och förtjÀnsterna med att anvÀnda musik som undervisningsmetod. PoÀngen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och sprÄkutveckling. Jag har Àven undersökt hur man arbetar med musik som inlÀrningssÀtt pÄ en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. TvÄ av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berÀttat sin syn pÄ Àmnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska fÀrdigheter som vi mÀnniskor anvÀnder för att uttrycka oss.

I dagens samhÀllsplanering strÀvar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser dÀr skilda intressenter Àr delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess Àr att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att fÄ till stÄnd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats Àr att studera hur samverkan mellan tvÄ av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som tvÄ olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Syftet med vÄr gemensamma C-uppsats Àr att fÄ en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer. Forskningen Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom bÄde privat och kommunal Àldreomsorg. Forskningen utgÄr frÄn Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar pÄ följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansÄg att ledare inom Àldreomsorgen mÄste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förstÄelse för att det Àr en mycket svÄr roll att vara mellanchef. De menade att det gÀller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll vÀrdet av att vara representativ för verksamheten.

Med erfarenhet frÄn lÀrarutbildningen har vi utvecklat ett intresse för friluftsliv. Inom slöjdundervisningen skulle det kunna finnas fler inslag av utomhuspedagogik och denna studie belyser om utomhuspedagogiken kan tillföra slöjdÀmnet nÄgonting. Utomhuspedagogik Àr ett ungt utbildningsomrÄde och i likhet med slöjd finns det ganska lite forskning inom omrÄdet. BÄde utomhuspedagogiken och slöjdÀmnet har karaktÀristiska kvalitéer och hÀr framhÀvs bland annat att lÀra sig i verklighetsförankrade situationer, vÀxelverkan mellan teori och praktik och att de Àr utprÀglat kommunikativa. Inom bÄde utomhuspedagogiken och slöjden berikas eleverna av sinnliga upplevelser samt fysisk aktivitet vilket pÄverkar vÄrt vÀlmÄende positivt.

BakgrundBakgrunden för arbetet Àr hÀmtat frÄn den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lÀrande genom det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Genrepedagogiken handlar ocksÄ om att lÀra sprÄk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det Àr cirkelmodellen som det hÀr arbetet kommer att handla om. Vi har ocksÄ valt att belysa cirkelmodellens arbetssÀtt utifrÄn Lgr11 och utveckling av elevers förmÄgor.SyfteSyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett antal lÀrare som undervisar i Ärskurs 2-6 resonerar kring att anvÀnda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet Àr kvalitativ intervju.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader gÄr att finna i den svenska skolan gÀllande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i Àmnet svenska, samt tidigare forskning inom Àmnet har studerats och Ätergivits. I den undersökning som genomförts har avgrÀnsningar gjorts till följande tvÄ omrÄden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av sÀkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestÄtt av en klass i Är 8 i grundskolan, en klass i Är 1 i gymnasieskolan samt lÀrare frÄn grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i PiteÄ kommun. TvÄ metoder har anvÀnts i undersökningen, observation och enkÀt.

I denna föreliggande uppsats behandlar jag hur inlÀrare i sfi för akademiker upplever muntliga övningar i undervisningen. Som teoretisk förlaga har jag valt att beskriva dialogicitetens betydelse i undervisningssituationer.För att undersöka detta har jag beskrivit fyra olika övningskontexter som jag anvÀnder i min undervisning. UtifrÄn min beskrivning har jag bett inlÀrare att svara pÄ frÄgor i en skriftlig intervju.Hur upplever studerande akademiker den muntliga trÀningen i olika kontexter? Vilka lÀrsituationer gynnar deras talprogression bÀst, tycker de? Det Àr frÄgor som jag inom ramen för denna B-uppsats har rett ut i en mycket begrÀnsad skala.Min studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer via mail med kursdeltagare som deltar respektive deltagit i min undervisning. I min lektionsplanering lÀgger jag upp de muntliga övningarna pÄ ett metodiskt och genomtÀnkt sÀtt dÀr en tredjedel av lektionstiden Àr avsatt för muntliga övningar.Resultatet visar en stark korrelation mellan teori och verklighet.

Kronisk hjÀrtsvikt Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinlÀggning bland personer över 65 Är och i Sverige lever ungefÀr 200 000 individer med detta tillstÄnd. HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd dÀr hjÀrtats pumpförmÄga Àr nedsatt vilket kan ha flera orsaker, till exempel klaffel eller hjÀrtinfarkt. Oavsett vad som utgör orsaken till hjÀrtsvikt Àr prognosen allvarlig och det har visat sig att livskvalitet skattas lÄgt hos patienter med hjÀrtsvikt. För att hjÀlpa och stödja patienterna Àr det betydelsefullt med god information och kommunikation mellan dem och hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med hjÀrtsvikt upplever kommunikation och information med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad verksamma florister har för syn pÄ anstÀllningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anstÀllningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och Àr analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna Àr gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framtrÀdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anstÀllningsbar? En förÀndrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anstÀllningsbarhet i floristyrket frÀmst Àr relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i bÄde arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.