Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Ett ledarskap förutsÀtter kommunikation. Att genom kommunikation nÄ ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrÄn organisationens uppsatta mÄl Àr en förutsÀttning. Vad Àr dÄ kommunikation och hur görs den förstÄelig för mottagarna? Ledarskapet mÄste ocksÄ ses utifrÄn vilket sammanhang den verkar inom. HÀr Àr kontexten inom akademin, ett ledarskap med lÄng tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begrÀnsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt.

Denna studie undersöker vilken potential det Balanserade Styrkortet har att förbÀttra kommunikationen mellan olika domÀner inom sjukvÄrden. VÄr utgÄngspunkt Àr Kouzes & Micos teori som beskriver sjukvÄrdsorganisationen som svÄrstyrd och uppsplittrad i tre domÀner: en professionell, en administrativ och en politisk. Det huvudsakliga materialet bestÄr av sex kvalitativa samtalsintervjuer. Fyra vid Paramedicinska avdelningen pÄ Ljungby Lasarett och tvÄ i ledningen för Landstinget Kronoberg.VÄrt resultat pekar pÄ att det Balanserade Styrkortet har en potential att öka informations- och kunskapsspridningen mellan olika nivÄer i sjukhusorganisationen, förbÀttra helhetssynen samt förbÀttra dialogen kring vision, strategi och mÄl. För att potentialen ska kunna realiseras krÀvs emellertid ett ihÄllande engagemang och kunskap om det Balanserade Styrkortet.

VÄrt mÄl har varit, i enlighet med lÀroplanens kursmÄl, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att pÄ olika sÀtt kommunicera matematiska idéer och tankesÀtt. Under fyra veckor utförde vi vÄrt arbete i tvÄ parallella klasser som lÀste kursen matematik C pÄ Komvux i LuleÄ. Grupperna fick arbeta enligt en modell dÀr den kommunikativa biten betonades starkt, i sÄvÀl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av vÄra egna observationer och elevernas utvÀrderingar vill vi pÄstÄ att det matematiska problemet och dess lösning fÄr en bÀttre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna Àn om man löst problemet pÄ egen hand. Av undersökningen framgÄr att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som sprÄkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehÄll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka sprÄkutvecklande metoder som anvÀnds pÄ en grundskola med flersprÄkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lÀrare-elev samt genom djupintervjuer med lÀrare, specialpedagoger och bitrÀdande rektor.Denna studie anvÀnder bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lÀrande i flersprÄkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lÀrarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lÀrarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlÀrningen av kommunikativa funktionella fÀrdigheter. Resultatet belyser alltsÄ en viss diskrepans mellan lÀrarnas egen uppfattning och den praktiska tillÀmpningen..

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

Undersökningen syftade till att pÄvisa karaktÀren och den teoretiska lÀrandepotentialen hos samtal mellan lÀrare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen pÄ gymnasiet. DÀrtill var syftet att problematisera resultatet utifrÄn lÀrarnas syn pÄ sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lÀrande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfÀllen, intervjuer av fem lÀrare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfÀllena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrÄn uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhÄllningssÀtt. Resultatet pÄvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfÀllena.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfÀlle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror pÄ att vi genom tidigare erfarenheter fÄtt erfara olika matsituationer och ett intresse vÀcktes för lunchen som ett tillfÀlle för mer Àn omsorg. För att studera detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrÄn var den sociokulturella teorin och livsvÀrldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vÄrt syfte genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes pÄ fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollÀrare, samtliga verksamma pÄ de förskolor som vi observerade.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Att bemöta kriser krÀver samarbete mellan mÄnga olika grupper och att förebygga misskommunikation Àr vÀsentligt. En förebyggande kriskommunikation Àr följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter anvÀnder, kan tÀnkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt nÀr det gÀller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartlÀggning av olika dialogmetoder som anvÀnds för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) frÄn kartlÀggningen för en djupare retorikanalys.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, sÄ Àven idag. Infertilitet Àr dock ett ökande problem i samhÀllet och kvinnor kan inte lÀngre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet vÀcker mÄnga kÀnslor, att hantera kroppsliga förÀndringar och begrÀnsningar, att pÄverkas av andra mÀnniskors Äsikter och förvÀntningar samt att vara osÀker pÄ behandling och behandlare.

The aim of this master thesis is to study how academic librarians can overcome the gap between themselves and the user. The gap, as we see it, is generated by the user's deeper knowledge surrounding her subject in comparison to the librarian. This knowledge gives the user possibilities to handle certain discourses attached to the subject and a knowledge how sub-subjects relate to each other within the main subject. At the same time the user is in need of help to find information within her subject, this need needs to be explained to the librarian as a search expert. The scope of this master thesis is to find how the librarian, tactically, can reach the users need despite lack of subject knowledge.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.