Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesÀrskolans individuella program. Studien avser Àven att undersöka vilka diskurser som framtrÀder dÄ samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SÀljö (2005) menar att lÀrande Àr en aspekt av all mÀnsklig verksamhet och betonar sprÄkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillÄtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av SÀljö och var inledningsvis en inspirationskÀlla för studien.Metod: Studien, som Àr en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna pÄ förskolan resonerar kring begreppet mÄngfald samt hur de beskriver att de arbetar med detta i sin verksamhet. Vi valde att göra en kvalitativ studie baserat pÄ Ätta intervjuer pÄ tvÄ separata förskolor. Resultatet visade att mÄngfald var ett komplext begrepp som pedagogerna tolkade pÄ olika sÀtt,  men inte diskuterades inom arbetslaget. Pedagogerna arbetade med mÄngfald i den dagliga verksamheten dÀr de flesta lyfte barnens likheter och olikheter. Resultatet visade att mÄngfaldsarbetet utfördes pÄ en daglig basis och att det sÀllan förekom nÄgon fördjupad aktivitet kring mÄngfald.

Syftet med denna uppsats Àr att svara pÄ frÄgan hur lÀsare och media reagerade pÄ bloggen Black Ascot i egenskap av en litterÀr bluff, Àven kallad en litterÀr fabrikation. MÄlet Àr Àven att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar pÄ att bli lurade. För att uppnÄ syftet undersöks lÀsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar Àven om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterÀra utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gÀllande framförallt autenticitet och moral uppstod sÄvÀl i media som bland lÀsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i bÄda undersökningsgrupperna tyder resultatet pÄ att en majoritet av blogglÀsarna uppskattade bloggen Àven som en litterÀr fabrikation.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

   Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhÄller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer anvÀnts, bÄde med hjÀlp av fÀltanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen Àgde rum pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barn i Äldrarna tre till fem Är observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av ett urval av tidigare forskning utifrÄn arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder pÄ hur barn skapar, upprÀtthÄller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillÀgnas utifrÄn olika faktorer.

Studien som gjorts pÄ Stenungsbaden Yacht Club, SYC, syftar till att undersöka den problematik som upplevs i samband med implementeringen av miljöledningssystemet ISO 14001. Ledningen tror att det rör sig om ett kommunikationsproblem, dock hÄller vi sinnet öppet för att undersöka om situationen inrymmer en komplexare frÄgestÀllning. VÄr problemdiskussion utmynnar i frÄgestÀllningar som behandlar hur handlingsrecept i miljöarbetet med dess generella lösningar kan översÀttas till SYC:s sÀrskilda situation. Studien syftar Àven till att undersöka vilka problem som kan urskiljas i arbetet samt vilka kommunikativa verktyg som kan fungera i den specifika situationen.Studien Àr av relevans dÄ vi anser att de generella lösningar som olika handlingsrecept erbjuder mÄnga gÄnger lovar mer Àn de kan hÄlla. I SYC:s fall har lösningarna som frÀmst avser mÀtbarhet av miljöpÄverkan medfört att miljöfrÄgan kommit att kretsa kring sÄdant som vi tror upplevs som trÄkigt.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Syftet med vÄr studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lÀrare i Moderna sprÄk pÄ steg 3, 4 eller 5 pÄ gymnasiet talar mÄlsprÄket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlÀgga i hur stor utstrÀckning lÀrarna anvÀnder mÄlsprÄket nÀr de undervisar, och i vilken utstrÀckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lÀgger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lÀrare i Moderna sprÄk tala mÄlsprÄket i största möjliga utstrÀckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten frÄn observationerna visade att de observerade lÀrarna i mycket stor utstrÀckning anvÀnder sig av mÄlsprÄket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lÀrarna Àr eniga om vikten av att anvÀnda mÄlsprÄket i undervisningen och att de Àr medvetna om sina egna sprÄkval i klassrummet.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av Stockholms stads renoveringsprojekt JÀrvalyftet som fallstudie söka skapa förstÄelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsomrÄden ser pÄ och anvÀnder sig av brukarmedverkan. För att nÄ denna förstÄelse Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur uppnÄs ett aktivt deltagande hos de boende? PÄ vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn pÄ brukarmedverkan? Vilka effekter förvÀntar sig de ansvariga att ett deltagande frÄn de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet JÀrvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel frÄn tidigare brukarinflytandeprojekt anvÀnts. För att analysera materialet anvÀnder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvÀrderingsmodell av kommunikativa processer.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar pÄ vad deliberativa samtal kan innebÀra och hur/om de anvÀnds i praktiken. Ett intresse för frÄgor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras frÄn demokratifrÄgor. FrÄgor om makt och meningsskapande berörs ocksÄ. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har ocksÄ stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas Àr utgivna i Sverige och avgrÀnsade pÄ sÄ sÀtt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande samhÀllsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslÀngd. VÄrdpersonal upplever en kÀnsla av otillrÀcklighet och stÀlls inför svÄrigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehÄllslöst. Det finns behov av att implementera en ÀndamÄlsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvÄrdnaden av demensdiagnostiserade personer.