Boktitlar Àr betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfÄng, eftersom de Àr bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten lÀses eller inte. Boktitlar bör dÀrför analyseras som om de Àr en egen sjÀlvstÀndig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrÄn Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i bÄde kÀll- och mÄlsprÄkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svensksprÄkiga titelmotsvarigheter utgivna pÄ Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur vÀl materialets titlar fyller Nords tre grundlÀggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att bÄde vara funktionella i mÄlsprÄkskulturen och lojala mot den ursprungliga sÀndaren i kÀllsprÄkskulturen.

I denna studie lyfts det som uppfattas som positivt i ledarskapet hos högt uppsatta chefer inom det svenska nÀringslivet fram. Tidigare har det framförts mycket kritik kring chefer och deras ledarroll i företag. Studiens huvudsyfte var att belysa de framgÄngsfaktorer som dagens chefer besitter. Studien Àr utformad med hjÀlp av en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ cheferna i studien med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ en pilotstudie med en ledarskapskonsult.

Barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket genom vardaglig social interaktion med sin nĂ€ra omgivning, dĂ€rför Ă€r den kommunikativa miljön runt barnet och förĂ€ldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska förĂ€ldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om förĂ€ldrarnas sĂ€tt att anvĂ€nda gester förĂ€ndrades nĂ€r barnens tal blev mer komplext. Åtta förĂ€ldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, nĂ€r barnen var 16 och 20 mĂ„nader gamla, vilket innefattar tiden för övergĂ„ngen frĂ„n ett- till tvĂ„ordssatser. Förekomst av förĂ€lderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jĂ€mförelser med barnens gestanvĂ€ndning genomfördes, samt en tvĂ€r-kulturell jĂ€mförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.

Coaching har blivit en trend i vÄrt samhÀlle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen bestÄr av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier dÀr syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det anvÀnds. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 lÀn och bestÄr av kommunala, privata och statligt anstÀllda jobbcoacher som arbetar med individer som stÄr utanför arbetsmarknaden.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvÄrden, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hÀlsokom-munikatörer inom den svenska sjukvÄrden. Examensarbete i omvÄrdnad 10 po-Àng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle. UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvÄrdspersonal.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lÀrandeperspektiv. DÄ det inte finns vÀldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafrÄga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgÄng till barns lyssnande pÄ musik? Mer specifikt fokuserar studien pÄ följande frÄgor: Hur svarar barnen pÄ den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör nÀr de lyssnar pÄ musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas sÄ att forskare och Àven lÀrare fÄr tillgÄng till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas hÀrför i termer av inkludering och exkludering?Teori: Studien utgÄr frÄn det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). DÄ studien belyser olika aspekter utifrÄn musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra nÀraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som anvÀnds i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, dÄ Àven den bygger pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

FrÄgan som stÀlldes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet pÄverkar utvecklingsprocesser pÄ X-organisationen . Tidigare forskning inom Àmnet fokuserar pÄ beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskÀnsla och sjÀlvtillit. Denna studie mer Àr inriktad pÄ de organisatoriska förutsÀttningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förstÄelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar pÄ organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvÀrldsrelationer. För att svara pÄ frÄgan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell anvÀnts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssÀtt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken frÀmst i strukturer och processer, detta frÀmst pÄ grund av att organisationen Àr relativt nybildad samt att den Àr decentraliserad.

The purpose of this study is to chart and describe which content and different models that teachers use when teaching English as a foreign language at upper secondary school in Sweden. The study was performed through a phenomenonographic point of view, where the aim is to present and compare different understandings within a certain area. Our study emanates in Lars-Göran Malmberg?s theories about different teaching models used when teaching Swedish, which have been transferred and modified by Bo Lundahl into teaching English as foreign language. On the basis of this theory, six individual interviews with different teachers at upper secondary school were carried out with concern of discussing the content and aim of English teaching.

Abstract Lygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsÀrskolans inriktning trÀningsskola ? styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School ? controlling or supporting in Teaching?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Elever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sÀtt att kommunicera.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur mÀnniskor tolkar handlingsförklaringar beroende pÄ bedömarens perspektiv och innehÄllet i handlingsförklaringen. Undersökningen genomfördes kvantitativt genom en enkÀtundersökning som baserades pÄ en dialog mellan tvÄ personer. Den ena personen utför en handling vilket den andra personen ger olika handlingsförklaringar pÄ. Handlingsförklaringarna delas upp mellan tre olika förklaringsmodeller vilka Àr skÀlförklaringar samt interna och externa bakgrundförklaringar. Varje handlingsförklaring följs sedan upp av frÄgor dÀr respondenten fÄr tolka den aktuella handlingsförklaringen.

Corporate Social Responsibility, CSR, Àr ett medel som företagen anvÀnder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvÀrlden stÀller pÄ dem, framförallt nÀr det kommer till frÄgor om etik, samhÀllet, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvÀrlden, och det Àr i slutÀndan de anstÀllda som, i sin kontakt med kunderna, stÄr för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anstÀllda, utgör syftet i studien. För att hjÀlpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, frÄn sÀndare till mottagare. Teorin ger Àven en förstÄelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt nÄgra vanliga kommunikationskanaler, dÀr bland; arbetsplatstrÀffar och intranÀt.

MÄnga patienter upplever en kÀnsla av oro och frustration under vÄrdvistelsen. Obehandlad oro kan leda till ökade komplikationer. Oro och Ängest Àr vanligt förekommande hos patienter, men gÄr ofta sjuksköterskan obemÀrkt förbi. Det Àr av betydelse att sjuksköterskan kan identifiera och kommunicera om kÀnslor med patienten, samt kÀnna trygghet i sitt sÀtt att kommunicera. Syftet var att belysa hur sjuksköterskan genom kommunikation kan hjÀlpa patienten att reducera oro och Ängest under vÄrdvistelsen.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som pÄverkar kommunikation i beslutsfattande processer. FrÄgestÀllningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssÀtt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i tvÄ offentliga företag. Det har framkommit i vÄr studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen frÄn bÄde chefens och medarbetarnas perspektiv.