Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med Den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen används det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstå specialpedagogikens användning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen är involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers åtgärdsprogram. IUP ska utgå från var eleven befinner sig i förhållande till läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot, vilka visat sig svåra att hantera.

Syfte: Vi lever i en tid då det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lärande bedöms och dokumenteras på olika sätt. Nuförtiden har många kommuner fastställda riktlinjer som ålägger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter är en grannlaga uppgift vilken medför också att pedagogen har en definitionsmakt i förhållande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lärande framträder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frågeställningar är centrala: Vilket syfte och funktion har Den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka föreställningar om barn, lärande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? På vilket sätt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: Utifrån Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lärandet påverkas av specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolväsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats är att ge röst åt elever från år 6 - 9 om hur deras lärandesituation påverkas av att specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur Den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lärande. Med hjälp av intervjuer av fem elever framträder olika bilder av hur de uppfattar sig själva, skolan och specialpedagogiken. De ger också sin syn på Den individuella utvecklingsplanen.

Den 1 januari 2006 trädde en förändring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna säger att läraren tillsammans med elev och förälder skall upprätta en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna har till syfte att hjälpa eleven till ökad måluppfyllelse, och se sitt eget lärande genom de mål eleven sätter upp tillsammans med föräldrar och lärare vid utvecklingssamtalen. Vårt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid två skolor i Norrbotten, och ta reda på hur lärarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare.

Uppsatsen undersöker innehållet i ämnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de är skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmänna råd, med nulägesbeskrivning, nya mål och metod för att nå målet? Den andra frågan i undersökningen gäller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i ämnet svenska handlar om att skriva.Undersökningen är kvantitativ och baseras på individuella utvecklingsplaner från en grundskola med elever från år ett till år sex.Resultatet visar att det är få utvecklingsplaner som är skrivna med nuläge, mål och metod för att nå målet. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulägesbeskrivning.Hypotesen som ställdes visade sig stämma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns även många som handlade om läsning..

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den här studien är diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

I Skolverkets skrift Allmänna råd för Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från riksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar samt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen. Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassade till elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i Den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen. Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frågor som vi har ställt oss är hur pedagoger i förskolan går tillväga inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner och på vilket sätt pedagogerna tar hänsyn till barnens IUP när de planerar verksamheten.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat sex pedagoger från tre olika kommuner. Vi har sammanställt vårt resultat utifrån våra intervjufrågor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar på ett liknande sätt när de upprättar IUP. De samtalsunderlag som de använder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill säga att belysa barnets utveckling och lärande. Pedagogerna ser föräldrarnas synpunkter som en viktig del i upprättandet av barnets IUP.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra lärandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga år på några skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill också undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgångspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi människor blir till i möten med andra människor, genom att vi ser oss själva genom andra. För att studera lärandet kopplas ansatsen till det socio¬kulturella perspektivet där lärande ses som en språkliga och sociala interaktion mellan människor.

Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan från och med juli 2008 som varje elev har rätt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansåg att skriftliga omdömen inte var märkvärdigare än ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestämmelsen av skriftliga omdömen påverkat lärarnas uppdrag, vad lärarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lärarna trodde att omdömen skulle få i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer då muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lärare verksamma i grundskolans tidigare år.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med Den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med Den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande.

Syftet med vår studie var att belysa bakgrunden till Den individuella utvecklingsplanen och hur lärare i praktiken arbetar med den i relation till de demokratiska uppnåendemålen. Vi valde att göra en kvalitativ studie i vilken vi intervjuade ett antal lärare som arbetat före och efter IUPns införande 2006. Det framkom ett resultat som pekade på att det rådde både säkerhet och osäkerhet i arbetet med IUP. Några anser att IUP har ökat elevens medinflytande medan andra påstår raka motsatsen. Samtliga pedagoger menade att det inte är IUP som pappersdokument som är det viktiga utan det kompletterande samtalet som hålls.