Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ?mjuka? delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare kan undervisa i algebra för att underlätta för eleverna. De frågor som ställts är: Vad är viktigt att tänka på när man undervisar i algebra? och Vari ligger svårigheterna med algebra?. För att kunna besvara frågorna har det dels gjorts en litteraturstudie, dels intervjuer med sex lärare, som undervisar i år 7-9.De svårigheter med algebra som framkommit är bland annat att algebra upplevs som abstrakt och att det dessutom är ett ganska nytt område för eleverna i år 7-9. Eleverna kan få svårigheter som är kopplade till likhetstecknet och dolda tecken men också till översättningar och tolkningar av algebraiska uttryck.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Boktitlar är betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfång, eftersom de är bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten läses eller inte. Boktitlar bör därför analyseras som om de är en egen självständig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrån Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i både käll- och målspråkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svenskspråkiga titelmotsvarigheter utgivna på Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur väl materialets titlar fyller Nords tre grundläggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att både vara funktionella i målspråkskulturen och lojala mot den ursprungliga sändaren i källspråkskulturen.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet.

Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats är tvådelad och har gått ut på att bland annat studera ett förändringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förändringsplan för de befintliga förändringsåtgärder som ska implementeras på IT-organisationen med start 2008. Förändringsplanen är avgränsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förändring). Uppsatsen är även avgränsad till den så kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats är en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.Förändringen på IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre närmaste åren och verksamheten förväntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta på ett sätt som skapar ett högre affärsvärde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre år utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte är möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förväntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna.

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader.

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att ta fram riktvärden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhället.

Examensarbetet är utfört hos Annas Pepparkakor beläget i Tyresö utanför Stockholm. Annas pepparkakor tillverkar pepparkakor, vilket varit företagets fokus sedan slutet av 1970-talet.Annas Pepparkakor har en produktion som påverkas av säsongsindex då den ökar till det dubbla mellan maj-december. Säsongspersonal hyrs in via bemanningsföretag. Annas Pepparkakor har under senaste året inlett ett arbete med Lean production där produktionen kontinuerligt arbetar med 5S, en vedertagen metod för förbättring inom logistik och produktion.Som en utveckling av arbetet har produktionens ledning beslutat att genomföra en studie med hjälp av metoden SMED, Single Minute Exchange of Die. Studien genomförs för att belysa produktionens problemområden, effektivisera omställningar och standardisera arbetsmoment.

Den här uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in på populära gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgång av skolkatalogernas klassfotografier, på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. På bilderna som visade det populära Medieprogrammets elever var två aspekter tydliga. För det första att flesta studerande är flickor. Det andra är att många av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

I en allt mer globaliserad värld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag växer fram. First North är en handelplats som erbjuder små och medelstora företag en möjlighet att tillgå externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade på en handelsplats, är investerares förtroende något avgörande för att kunna växa. Något som dock skett under de senaste åren, är att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North från affärsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen på First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovärdig förvaltning.