Sök:

Sökresultat:

635 Uppsatser om Den dubbla dolda läroplanen - Sida 39 av 43

Social kompetens och arbetsliv i förÀndring- en studie om rekryteringsprocessen i offentlig sektor

Social kompetens Àr ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste 20- 30 Ären, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms pÄ ett annat sÀtt av arbetsgivare. Numera Àr det mycket vanligare att en arbetssökande vÀrderas mer efter sina personliga egenskaper Àn sina formella kvalifikationer. Studiens syfte Àr att undersöka samt ge exempel pÄ hur förÀndringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har pÄverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition Àr att till viss del öka förstÄelsen för ett av samhÀllsforskare redan identifierat problem, och kanske Àven synliggöra nÄgra av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Gipsbaserade vaxgranulatskivor i passivhus

Fler och fler passivhus byggs i Sverige. Med vÀlisolerade hus kan det dock uppkomma problem med höga inomhustemperaturer sommartid. Majoriteten av alla smÄhus som kan definieras som passivhus byggs idag med lÀtt stomme av trÀ. Detta gör att man gÄr miste om den termiska energilagring som sker i en betongstomme. Termisk energilagring i byggnader Àr fördelaktigt och ger ofta upphov till jÀmnare inomhustemperaturer och ett lÀgre uppvÀrmningsbehov. Genom att montera vaxgranulatskivor pÄ innervÀggar och i tak kan Àven en lÀtt stomme fÄ betongstommens goda termiska egenskaper.

VÀrmeförluster vid relining inom fjÀrrvÀrme

Idag Àr det mycket kostsamt att byta ut fjÀrrvÀrmerör. Med traditionella metoder innebÀr det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhÀllet drabbas i form av lÄng­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istÀllet för att byta ut dem hoppas nÀtÀgare kunna genomföra förnyelsearbetet sÄvÀl snabbare som billigare samt med minimal Äverkan pÄ miljön.Relining Àr ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrÄn. Relining har anvÀnts vid renovering av avloppsrör under lÀngre tid och sedan ett par decennier Àven vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte anvÀnts för att renovera fjÀrrvÀrmerör.

?Huldas Àr som himmelriket? ? Om upplevelser av en verksamhet för hemlösa kvinnor

Trots att hemlöshet funnits lÀnge i Sverige började den uppmÀrksammas ordentligt först i slutet pÄ 1980-talet. Trots detta har denna form av utsatthet inte tillrÀckligt belyst de utsattas röster, speciellt kvinnors, blir ofta inte hörda. En av orsakerna till denna brist Àr att ÄtgÀrdsprogram fÄr mer fokus Àn klienten. Konsekvensen Àr att fokus blir djupt normativt och inriktat mot att reglera beteende. Denna fallstudie grundar sig pÄ den dubbla utsatthet som det innebÀr att vara kvinna och hemlös, nÀmligen att hemlöshet hos kvinnor Àr mindre synligt Àn hos mÀn vilket bland annat leder till mörkertal.

"Jo men det Àr ju det viktigaste av allt att en lÀrare tror pÄ sina elever liksom."

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

Elevers svÄrigheter och missuppfattningar i aritmetik i Äk

Syfte: Syftet med studien var att undersöka elevernas strategier samt eventuella svÄrigheter och missuppfattningar med avseende pÄ aritmetikkunskaper i Äk 7 pÄ en högstadieskola.Teoretisk referensram:Studien tar sin utgÄngspunkt i det postpositivistiska paradigmet och har bÄde en kvantitativ med lösningsfrekvenser och en kvalitativ del med innehÄllsanalys. I det postpositivistiska paradigmet kan man anvÀnda sig av flera metoder (Denzin & Lincoln, 2011). Enligt Denzin och Lincoln Àr en av grundtankarna inom postpositivismen att vi aldrig kan förstÄ naturen helt och hÄllet, det finns alltid dolda faktorer som vi kanske inte kan upptÀcka och detta utgör drivkraften för nya studier inom samma omrÄde. Grundidén med innehÄllsanalys Àr att kvantifiera nÄgonting i texter utifrÄn ett speciellt syfte och som stöd för kvantifieringen kan intervjuerna anvÀndas (Bergström & Boréus, 2005).Metod: Undersökningen genomfördes i samtliga klasser i Äk 7 pÄ en skola och frÄn denna grupp av elever valdes nÄgra elever ut för intervjuer. Den kvantitativa delen undersöker lösningsfrekvensen för de olika uppgifterna genom statistik över vilken typ av fel som eleverna gjort samt över hur mÄnga elever som har löst samtliga uppgifter inom ett rÀknesÀtt korrekt och vilken metod de har anvÀnt.

Att utforma en hinderbana för barn :

Arbetet startades med att en montessoriskola i Lund tog kontakt med SLU i alnarp och sökte nÄgon som kunde projektera en hinderbana till dem. Jag antog arbetet som ett examenarbete och formulerade ett par frÄgestÀllningar: Hur projekterar man en hinderbana för barn Som ger dem den motoriska trÀning de behöver? Som stimulerar till anvÀndning? Som Àr sÀker? Hur vÀl stÀmmer mina teorier med Eva Norén-Björns gÀllande hinderbanors popularitet DÀr andra frÄgestÀllningen kom till efter att jag lÀst i hennes undersökning om lekplatser att hon kommit fram till att hinderbanor inte var bra alls, och inte intressanta för barn. Vilket var vÀldigt intressant eftersomdet var montessoribarnen sjÀlva som önskat en hinderbana. Jag genomförde sÄledes en litteraturstudie inom Àmnena barns lek och motoriska utveckling samt om sÀkerhetsnormer.

Social kompetens och arbetsliv i förÀndring- en studie om rekryteringsprocessen i offentlig sektor

Social kompetens Àr ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste 20- 30 Ären, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms pÄ ett annat sÀtt av arbetsgivare. Numera Àr det mycket vanligare att en arbetssökande vÀrderas mer efter sina personliga egenskaper Àn sina formella kvalifikationer. Studiens syfte Àr att undersöka samt ge exempel pÄ hur förÀndringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har pÄverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition Àr att till viss del öka förstÄelsen för ett av samhÀllsforskare redan identifierat problem, och kanske Àven synliggöra nÄgra av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Matematisk modellering av industriell luftridÄ : En jÀmförelse av effektivitet och elprisets pÄverkan av driftskostnader

Det svenska elpriset har de senaste Ären stigit kraftigt och förutspÄs öka ytterliggare under kommande Är. Huvudorsaken Àr avregleringen av den europeiska elmarknaden som pÄbörjats. Detta har medfört att svenska företag börjat intressera sig för att minska sin elanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt bevara sin konkurrenskraft gentemot företag pÄ kontinenten. Ett vanligt sÀtt för att spara energi Àr att installera en luftridÄ vid en dörr eller port mot angrÀnsande lokal eller omgivning med annan temperatur. Genom att rikta plana luftströmmar med hög hastighet vid porten reduceras möjligheten för de olika luftvolymerna att blandas.

KulturtÀckning med fibervÀv och dess inverkan pÄ temperatur och luftfuktighet

MĂ„let med försöken har varit att ta reda pĂ„ om det finns en skillnad mellan olika fibervĂ€var och deras effekt pĂ„ temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervĂ€varna. Försöken Ă€r tĂ€nkt att utgĂ„ frĂ„n de förhĂ„llanden som finns i kulturodlingar av fĂ€rskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervĂ€varna har pĂ„ dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse pĂ„ de tvĂ„ gĂ„rdar dĂ€r de lagts ut, dels för att det inte finns nĂ„got material som tar upp fibervĂ€varnas effekt pĂ„ temperatur och luftfuktighet pĂ„ det sĂ€ttet som vĂ„ra försök har varit tĂ€nkta att pĂ„visa. Resultaten har visat pĂ„ olika effekter frĂ„n de olika vĂ€varna. UtlĂ€ggning av fĂ€ltförsken har gjorts pĂ„ tvĂ„ gĂ„rdar i SkĂ„ne. Det ena försöket lades ut pĂ„ HumlegĂ„rden i Vadensjö i vĂ€stra SkĂ„ne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie pĂ„ BjĂ€rehalvön i NordvĂ€stra SkĂ„ne. PĂ„ humlegĂ„rden i Vadensjö finns en lĂ€tt mullhaltig morĂ€nlĂ€ttlera som hĂ„ller pH-vĂ€rdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie Ă€r jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-vĂ€rde pĂ„ 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled dĂ€r fibervĂ€var av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mĂ€tningar en gĂ„ng i halvtimmen pĂ„ temperatur och luftfuktighet.

Sociala nÀtverk : En betydande faktor i kvinnors karriÀrklÀttrande

Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.

ElevhÀlsans arbetssÀtt : Planering, Àrendefördelning och samtal inom elevhÀlsan i ett professionsperspektiv

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

Grönytefaktor - ett verktyg för en grönare stad?

Vad menar man med en grön stad? Varför Àr det nÄgot att strÀva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, dÀr begreppet rymmer bÄde vÀxtlighet och miljövÀnlighet i ett. Termen Äterfinns bland annat i dokumentation sÄsom PM, översiktsplaner och policydokument dÀr man talar om strategier och metoder för en hÄllbar stadsutveckling. Det finns mÄnga forskningsrön som visar pÄ positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gÄ tillvÀga för att sÀkra ett grönt resultat? Grönytefaktor Àr en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Produktutveckling av vandringsryggsÀck

Denna rapport Àr en dokumentation i form av bilder, skisser och text över produktutvecklingsprocessen av en vandringsryggsÀck. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en ny, alternativt vidareutvecklad, toppmodell i Lundhags ryggsÀckssortiment Trekking Backpacks, 50-90L. Fokus ligger pÄ att utveckla en ryggsÀck med ett ergonomiskt utformat bÀrsystem samt en genomtÀnkt och matchande sÀck. RyggsÀcken skall ha ett tilltalande utseende samt ett formsprÄk som bÀr samhörighet med LundhagskÀngan. Det avsedda anvÀndningsomrÄdet Àr framförallt vandring och turskidÄkning, dÀrför skall ryggsÀcken klara av att bÀra tungt samt erbjuda högsta bÀrkomfort.

Skatteförfarandet och skatteprocessen i ljuset av 2013 Ă„rs "Ne bis in idem"-domar : Är det nuvarande rĂ€ttslĂ€get tillrĂ€ckligt förutsebart och uppfyller den föreslagna lagstiftningen grundlĂ€ggande rĂ€ttssĂ€kerhetskrav?

Syftet med min uppsats Àr, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 Ärs praxis angÄende ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­övertrÀdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen Àr att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­lÀggande rÀttssÀkerhetskrav samt att föreslÄ Àndringar till nyss nÀmnda lagförslag.Innan Är 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkÀnna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->