Läroplanerna har tydliga formuleringar angående barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta är en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och må bra (Korpela 2004). Om vårt samhälle även i framtiden ska kunna fungera demokratiskt är det av stor vikt att de som lever där har förmågan att tänka kritiskt och värdera det som sägs och görs. Våra barn behöver därför få träna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993).

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen är högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den är ett skydd mot hot utifrån eller om den hotar medborgarna i det svenska samhället. När uppsatsen avslutas har lagen trätt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att träda i full kraft förrän i oktober 2009.Terrorism är ett fenomen som har fått en ny betydelse för människor i det globala samhället. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhället, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under åren från att vara en terrorism där grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium från de stora länderna till att handla om att påverka politiska beslut genom att skrämma civila. Cyberterrorism är ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan då den riktar sig mot det nya informationstekniska samhället som har blivit allt mer sårbart ju längre utvecklingen går.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen är ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rättfärdigas av ändamålet, det vill säga att ge Sverige ett fungerande säkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats är att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det är inte en avgörande eller ensam faktor.

Sedan början av 1980- talet har Förenade Arabemiraten (FAE) vuxit till att bli en av världens i särklass rikaste ?gäststater?. Av statens befolkning på fyra miljoner invånare består cirka 80 procent av gästmedborgare. Detta betyder att endast 20 resterande procenten fullgörs av ursprungsbefolkningen. FAE är en muslimsk stat vilket innebär att de tillämpar den islamiska lagen, Sharialagen som är direkt hämtad ur Koranen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet ärinte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka värden det grundas på.Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed ocksåhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?Går det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningeninnehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är iförsta hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycketpå vilken typ av samhälle vi vill ha.

Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Köp och försäljning av värdepapper kan, beroende på olika omständigheter, beskattas antingen enligt rörelsereglerna eller enligt reavinstreglerna. Sker klassificeringen enligt rörelsereglerna kan underskott på denna rörelse kvittas mot annan inkomst som den skatteskyldige har samt denne har rätt till avdrag för nedskrivning på varulager eftersom innehavet skattemässigt behandlas som lager. Om värdepappren däremot klassificeras som förvaltningsverksamhet finns inte någon nedskrivningsmöjlighet och förluster får enbart dras av mot vinster i samma förvärvskälla. Syftet med uppsatsen är därför att utreda de kriterier som ställs upp för att handel med värdepapper skall klassficeras som rörelse och därmed beskattas enligt reglerna för rörelse.Värdepappersrörelse saknar definition i inkomsskattelagen. Det är istället de allmänna bestämmelserna om avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet som styr.I uppsatsen har jag använt mig av sex rättsfall för att göra en problematisering av olika situationer där handel med värdepapper förekommer.

Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lärarauktoritet och jämföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar åtta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever på samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmålslärare. Denna studie är delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn på lärarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn på lärarens auktoritet påverkar elevens lärande och studiemotivation. Läraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utpräglad auktoritär ledarroll och ställer högre krav och förväntningar på eleverna än i svenska skolan.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse.

Bakgrunden till att jag valde detta ämne, var att jag under de senaste åren som förälder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och några olika teorier om inlärningsstilar och arbetsstilar. Då jag under samma tid även utbildat mig till lärare, har jag funderat kring hur jag skall kunna använda mig av den kunskap jag har om dessa teorier när det gäller att själv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. Syftet har också varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsätt. För att nå fram till mitt syfte har jag läst litteratur i ämnet, främst om"De sju intelligenserna"och inlärning / arbetsstilar, samt gjort tre fältstudier i tre olika klasser.

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsättningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintäkt som erhölls från de gjorda avsättningarna. Problemet som uppsatsen berör är huruvida användandet av överavskrivningar hade förändrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jämfört med tidigare. Dessutom fokuserades det också på vilka konsekvenser obeskattade reserver har fått före och efter att lagen trädde i kraft. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förändrades efter införandet av schablonintäkten på periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istället för ett komplement. Metod: En undersökning gjordes på företagen som är listade på börslistan ?large cap?.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärares syn på arbetet med elevers muntliga framställning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga årskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 1-3. De intervjuade lärarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio år och de arbetar på tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lärarna att arbeta med muntlig framställning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krävs att gruppens klimat är tillåtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lärarnas arbete den första tiden går åt till att skapa dessa förutsättningar, och de arbetar på olika sätt med detta. Den största svårigheten med det muntliga arbetet i klassrummet är att momentet kräver en engagerad publik, vilket leder till att några lärare anser att det var svårt att planera in detta i undervisningen.