Ett friskare Sverige, är det möjligt?
en studie av svensk hälsopolitik
Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan. Genom denna studie framkom det ingen information som tyder på att regeringen har lyckats med att uppnå målen inom de båda målområdena. Däremot kan det konstateras att det finns indikationer som visar på att regeringen har kommit en god bit på vägen för att uppnå sina mål. Det har skett en rad förändringar för att närma sig målen, men det återstår fortfarande mycket arbete. Dock kommer regeringens ambition om att minska sjukskrivningarna i ett demokratiskt dilemma i och med i vilken utsträckning de tillåts påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål. Enligt liberaldemokratisk teori har alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom och slutsatsen som dras efter denna studie är att Rawls och Nozick skulle uppfatta regeringens agerande som kränkande mot individers fundamentala rättigheter.