Signalspaning
Helgar ändamålet medlen?
Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen är högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den är ett skydd mot hot utifrån eller om den hotar medborgarna i det svenska samhället. När uppsatsen avslutas har lagen trätt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att träda i full kraft förrän i oktober 2009.Terrorism är ett fenomen som har fått en ny betydelse för människor i det globala samhället. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhället, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under åren från att vara en terrorism där grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium från de stora länderna till att handla om att påverka politiska beslut genom att skrämma civila. Cyberterrorism är ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan då den riktar sig mot det nya informationstekniska samhället som har blivit allt mer sårbart ju längre utvecklingen går.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen är ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rättfärdigas av ändamålet, det vill säga att ge Sverige ett fungerande säkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats är att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det är inte en avgörande eller ensam faktor. Huruvida lagen är ett hot mot Sverige eller ett skydd för och om ändamålet helgar medlen har det kommit fram till att den till viss del kan vara ett hot, men att ändamålet att politikerna vill kunna ge Sverige ett fungerande säkerhetsskydd väger upp till en viss del vad lagen vill stå för. Det är fortfarande en hel del motsättningar mot lagen och det kommer det alltid att vara.