Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen.

Denna studie har till uppgift att undersöka EU:s biståndspolitik samt biståndsflödentill länderna i Mellanöstern och Nordafrika (MENA). Med utgångspunkt i demokrati ochbiståndsforskning ska uppsatsen utreda hur EU som biståndsaktör verkar för endemokratiutveckling i MENA. Syftet besvaras med hjälp av statistiskaundersökningar för att utforska korrelationer mellan EU:s faktiska biståndsflöden ochmottagarländernas offentliga förvaltning. De förklarande variablerna för offentligförvaltning används i enlighet med forskning för att belysa graden av demokrati ochmöjligheten för demokratisk utveckling. Uppsatsens slutsatser visar att EU inte tarhänsyn till graden av god offentlig förvaltning i lika stor utsträckning som teorinmenar att det behövs.

Syftet var att utifrån ett demokratiperspektiv analysera och utvärdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. Primärdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker där butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkät skickats till butiksrådsordförande.Analysen har skett utifrån Michele Michelettis modell för demokratisk revision avorganisationer, innehållande åtta valda indikatorer som nämns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivå fungerar väl med avseende på medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmåga fungerar väl enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsställande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jämlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbättras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv. I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar..

Ett problem som lärarna ställs inför idag är de ska kunna hantera förväntningar på ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det ställs på en lärare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgår ifrån att elevernas skolmiljö kan jämföras med en arbetsplats. Syfte är att belysa förväntningar som elever i gymnasiet har på sina lärare. Som vägledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation använts.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer..

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Dagens samhälle kännetecknas av specialisering och globalisering. Företag ska satsa sina resurser på det de är bra på, för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Förr var det mer vanligt med företag som hade breda produktutbud. När ett företag går ett snäpp längre än så och inte bara breddar produktutbudet, utan också bildar flera differentierade företag inom företaget kallas detta för konglomerat. Vi har i denna studie studerat ett sådant företag som verkar i dagens samhälle och syftet var att beskriva hur ledaren i detta företag styr sitt konglomerat.

Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt från Dahls kriterier för demokrati, analysera huruvida Region Halland som organisation kan betraktas som demokratisk. En analysmodell grundad på Dahls polyarkikriterier omgjorda till påståenden om Region Halland har använts för att uppnå syftet. Påståendena är fattade utifrån frågeställningarna: 1) Är befattningshavarna i Region Halland valda i fria och opartiska val, där lika rösträtt råder? 2) Finns ett effektivt deltagande hos medborgarna i Region Halland? 3) Har medborgaren i Region Halland möjligheten till att alltid ha sista ordet, dvs. har medborgarna kontroll över dagordningen? 4) Värderar beslutsfattarna sitt beslut utifrån det som medborgarna önskar? 5) Råder ett allomfattande medborgarskap i Region Halland? Resultatet av analysen är att tre av fem uppställda påståenden är korrekt uppfyllda.

Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av värden och värderingar i matematikläroböcker för gymnasieskolans kurs Matematik A. En modell som tidigare använts vid analys av värden i matematikläroböcker i Singapore och Australien ligger till grund för granskningen. Modellen utvecklas och tillämpas för analys av sammanlagt 472 övningsuppgifter i tre kapitel i tre utvalda matematikläroböcker. De utvalda kapitlen behandlar området algebra. Modellen visade sig vara tillämpbar i en svensk utbildningskontext.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att närvaron av elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet.