Sök:

Sökresultat:

340 Uppsatser om Demokratisk fördjupning - Sida 6 av 23

Ledarstil och toppning : En enkÀtstudie bland barn och ungdomscoacher i tre kommuner

Syfte och frÄgestÀllningDenna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar pÄverkar om barnen fÄr vara med eller ej och dÀrmed pÄverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna anvÀnder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frÄgestÀllningar? Vilken ledarstil anvÀnds av coachen?? I vilken omfattning anvÀnds toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?MetodStudien Àr genomförd i VÀstra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter Àr anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgÄngspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var mÀn.

Hells Angels : En för alla och alla för en

I denna litteraturstudie har motorcykelklubben Hells Angels studerats internationellt och i Sverige. I dagslÀget Àr Hells Angels etablerade i över trettio lÀnder och grundkraven för medlemskap Àr att du ska vara minst 21 Är, av manligt kön och Àga en motorcykel av mÀrket Harley Davidson. Huvudsyftet med studien Àr att utifrÄn ett gruppsykologiskt perspektiv öka kunskapen om Hells Angels, men avsikten har Àven varit att öppna för en diskussion om denna motorcykelklubb inom fÀltet för socialt arbete. Trots att Hells Angels beskriver sig sjÀlva som en demokratisk organisation menar andra kÀllor att det finns en tydlig hierarki och att makten Àr koncentrerad till ett fÄtal medlemmar. Nyrekrytering Àr en process som sker i flera steg och det har framkommit att det inte heller Àr helt okomplicerat att avsluta medlemskapet, nÄgot som exempelvis socialtjÀnsten bör ha kÀnnedom om i arbetet med avhoppare. .

Ett demokratiskt Irak - Àr detta möjligt?

Under Gulfkriget vÀxte en diktatur fram i Irak som vÀrlden lÀrde kÀnna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade vÄldshandlingar och hÄrd kontroll över medborgarna. De demokratiska rÀttigheter som vi i vÀstvÀrldens demokratier tagit som sjÀlvklarheter var hÀr inte sÄ sjÀlvklara. USA tog pÄ sig rollen att avlÀgsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrÀttades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak lÄg i hÀnderna pÄ ockupationsmakten.

Det tysta samtyckets motstÄnd : En systematisk litteraturstudie över elevinflytande i skolan

School activities are under constant discussion. This literatur study examines student participation and its relationship to democracy mission and the factors that contribute to students marginalized in school. The study also intends to examine the relationship between intersektionall analysis and the limitation of opportunities for student participation in school. The study results problematize the relationship between student participation and school democracy quests, this by highlighting the challenges and difficulties the school faces. Our results also strengthen the relationship between the study theory and marginalization of students and the limitation of opportunities for student participation..

En het kopp kaffe med CSR : En studie om kaffeföretaget Löfbergs Lila och deras CSR-arbete

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Inflytande i förskola och förkoleklass - en demokratisk vÀrdegrundsfrÄga

I vÄr undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med barn och pedagoger frÄn tvÄ förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna Àr att undersöka hur barn och pedagoger tÀnker kring begreppet inflytande och hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.Barnen i vÄra intervjuer lyfter fram att det Àr i deras lek som de upplever sig sjÀlva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen sÄg pÄ den övriga verksamheten beroende pÄ vad pedagogerna hade för förhÄllningssÀtt nÀr det gÀllde arbetet med demokrati och barns inflytande.För att kunna fÄnga upp barnens idéer och tankar krÀvs att man Àr lyhörd som pedagog och ser pÄ samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna sjÀlva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid samling, mÄltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal..

Olof Palme och löntagarfonder : En studie om rörelsesocialism och statssocialism i den svenska arbetarrörelsen

The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and reformism? I emphasize Olof PalmeÂŽs ideological idea of democratic socialism and reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof PalmeÂŽs and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations.

EU:s medborgarinitiativ : En framkomlig vÀg för att minska det demokratisk underskottet?

The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens? Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. ?Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!? is the first ECI that has met the requirements.

Ledarskap och maktdistans : en studie pÄ ett fÀrskvarulager

Min forskning tog sin utgÄngspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhÀllen och att det har funnits genom alla tider. FrÄn de mest urÄldriga stammarna till dagens moderna samhÀlle. Problemformulering PÄ vilket sÀtt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde pÄ att Àmnet var intressant nÀr det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. NÄgra av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen Àr ett engagerat ledarskap och att skapa förutsÀttningar för delaktighet.

UNGA MÄN OCH DEMOKRATI : En fallstudie pĂ„ en högstadieskola av teorin om unga mĂ€n som demokratisk destabiliseringsfaktor

This case-study examines the correlation between young men and democratic instability in group discussions with two analyzing methods in one. One part of the method used is deliberative democracy which aims to explain how democracy works within the frames of discussion in ordinary citizens groups. In this study the citizens is upper level secondary school students. The other part of the method used is the theory pulled by many scholars lately, the demographic impact on democracy. With these two combined in one this study compare the theory of young men as more active in political violence and as a destabilising factor of democracy on country-level with the results of the study in deliberative democracy in small group discussions.

Att leda framtiden : En studie om lÀrares ledarskap i gymnasieskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

Klassrumsdialog som kunskapsförhandling

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

Röster i staden : om medborgardialog som demokratiskt verktyg i stadsplaneringen

Planerare har stor del i att utforma det offentliga rummet i dagens stÀder, och yrkeskÄren Àr lÄngt ifrÄn representativ nÀr det gÀller variation av ursprung och social grupptillhörighet. Det hÀr arbetet behandlar dÀrför involveringen av stadens invÄnare genom medborgardialog. MÄlet med uppsatsen Àr att problematisera tÀnkandet kring medborgardialog och ifrÄgasÀtta planerarens ansvar utifrÄn ett demokratiskt perspektiv. Syftet Àr att uppsatsen skall fungera som ett personligt utvecklande underlag för fortsatt diskussion kring medborgardialog med fokus pÄ exkludering av vissa grupper av mÀnniskor, i det hÀr fallet personer med invandrarbakgrund. Uppsatsens första del Àr inventerande och ligger till grund för de resterande delarna genom att berÀtta om vad regelverk och styrdokument sÀger om medborgardialog. Den andra delen tar upp medborgardialogens kritiska aspekter utifrÄn ett mer generellt synsÀtt.

Det massiva nyhetsflödet - för vem?

Att samhÀllets medborgare Àr vÀlunderrÀttade Àr en grundförutsÀttning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgÄ nÀstan var som helst och nÀr som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gÄtt frÄn att vara hushÄllsbundna till att konsumeras utanför hushÄllet i allt större utstrÀckning. Syftet med den studien Àr att ta reda pÄ vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sÀnd nyhetssÀndning och om det i huvudsak Àr nÄgon sÀrskild typ av nyhet som gemensamt fÄngar tittarna. Genom att anvÀnda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det Àr fÄ nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssÀndning Àr det Àr ytterst begrÀnsat antal detaljer och citat som kan kommas ihÄg..

MĂ„lkonflikter

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->