Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet.

Vi har gjort ett högläsningsläromedel för åk 2-3 med syfte att väcka intresse för och behandla frågor om skolans värdegrund. Till läromedlet har vi skapat en hemsida med övningar som man kan jobba med i samband med att man läser boken. Berättelsen behandlar också flera historiska moment som varit viktiga ur en demokratisk synpunkt. Vi ville göra ett läromedel i skönlitterär form eftersom vi tycker det är ett roligt och givande arbetssätt för vår tilltänkta målgrupp. Vår arbetsprocess har bestått av insamling av forskning, skrivande av boken, planerande av arbetsövningar samt skapande av hemsidan.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden..

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur eleverna tänker kring lärarens ledarstil, hur det påverkar dem både positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till läraren förändras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lärare ska vara i allmänhet återfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden är av intervjuform där fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen är att eleverna anser att en lärare främst bör vara demokratisk, engagerande och snäll. Utanför klassrummet beter sig läraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven är..

Syftet med denna studie är att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

AbstractTitle: A democratic organisation - one click away? A quantitative content analysis which studies the potential of democratic communication through intranet use.Authors: Stina Gabrielsson and Jill Johansson VennelinPurpose: The purpose of this study was to investigate whether there is potential for democratic communication within the NGOs through intranet use.Key questions to be answered were: To what extent is authority versus members represented on the intranet Klick?s discussion forum? What/which communication-related functions out of social function, knowledge transferring and debate are featured in the posts published on the intranet Klick?s discussion forum? Are deliberative discussions being practiced in the discussion forumthreads on the intranet Klick? The thesis is based on the theory of deliberative democracy. In order to substantiate the theory has theoretical perspectives concerning participation and involvement also been applied. These perspectives are derived from organizational theory and internal communication.Method/Material: This study consists of a quantitative content analysis of the 477 posts and the 129 discussion threads available on the NGO RFSU?s intranet Klick the 29th of november 2012.Main results: The results show that 63, 4 percent of those who were active in the discussionforum represented the category authority, while the category members were formed by 36, 6 percent.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Uppsatsen är en studie baserad på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med svenskafotbollssupportrar. Studien skildrar hur nyliberalismen har påverkat fotbollens värld och desssupportrar. Hur det kommersiella racet efter framgång kan hamna i konflikt med supportrarnassträvan och upplevelser av community/gemenskap. Men också hur dessa två motpoler på enrimlig nivå kan få varandra att växa. Uppsatsen skildrar också vad som sker när den nyliberalautvecklingen gått för långt och supportrarna känner sig undanträngda.

stater bildats på internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 år för Jugoslavien men de etniska motsättningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra år. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som är den största regionala säkerhetsorganisationen i världen med 55 medlemsstater från Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att säkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrån med en begränsad möjlighet till inflytande vad det gäller den bosniska befolkningen. Detta reser frågan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgång? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att få slut på kriget i regionen utan också till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhället.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan..

Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistånd till Afrika tar hänsyn till om de afrikanska länderna har välutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder på att givare av bistånd bör fokusera sitt bistånd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att använda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att få statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder på att EU inte verkar utforma sitt bistånd genom att studera mottagarländernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av många, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat när det gäller fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling. .

Syfte och frågeställningarMitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning.De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut?MetodJag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ?Ungdomsinspiratörer? samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna.

Sammanfattning Den här studien har som syfte att ta fram en ny förändringsmodell som ledare kan ha som hjälpmedel vid organisationsförändringar. Syftet är även att belysa ledarens betydande roll och dess påverkan vid organisationsförändringar. Intervjuer med medarbetare i banksektorn har gjorts och knutits ihop med relevant teori. Forskarna har bland annat velat få fram medarbetarnas upplevelser kring organisationsförändringar samt ledarens agerande. Studiens resultat visar att kommunikation, motivation och delaktighet tillsammans med en demokratisk ledarskapsstil kan göra att medarbetare upplever organisationsförändringar som något positivt.

Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistånd till Afrika tar hänsyn till om de afrikanska länderna har välutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder på att givare av bistånd bör fokusera sitt bistånd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att använda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att få statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder på att EU inte verkar utforma sitt bistånd genom att studera mottagarländernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av många, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat när det gäller fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling. .