Sök:

Sökresultat:

110 Uppsatser om Demokratins stöttepelare - Sida 7 av 8

Elevers förstÄelse för vÀrdegrunden

LĂ€rarutbildningen Examensarbete10 poĂ€ngAbstrakt___________________________________________________________________________Jaana ÄikĂ€s de BasultoElevers förstĂ„else av vĂ€rdegrunden2007 Antal sidor: 20___________________________________________________________________________Mitt arbete Ă€r en del av en internationell jĂ€mförande studie. I projektet deltar universitet frĂ„n Finland, England och MĂ€lardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien Ă€r att hitta likheter och skillnader i elevers förstĂ„else i dessa lĂ€nder av vĂ€rdegrunden och hur den gestaltas i skolan. VĂ€rdegrunden Ă€r en del av skolans arbete och stĂ„r pĂ„ Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). LĂ€roplankommittĂ© slog fast Ă„r 1994 att skolan vilar pĂ„ demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika vĂ€rden.

Valfeber: en jÀmförelse mellan hur EU-parlamentsvalet 2009 och riksdagsvalet 2006 har skildrats i Svensk dagpress

Endast 31 procent av svenskarna kÀnde till att nÀsta europeiska val Àger rum under 2009. EU berÀknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som vÀljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det Àr det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jÀmförelse med EU-parlamentsval. Vid de tvÄ senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer Àn dubbelt sÄ högt som vid EU-parlamentsvalet. RÀtten att rösta vid allmÀnna och rÀttvisa val Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet som innefattar att medborgare vÀljer det alternativ som bÀst stÀmmer överens med deras preferenser.

Norm kontra form : En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Tidningarna och den tredje statsmakten

Den hÀr undersökningen handlar om i vilken mÄn dagstidningarna kan fortsÀtta att göra ansprÄk pÄ att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras pÄ tidningarna. AlltsÄ motsvarigheten till regering och riksdag pÄ lokal nivÄ. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive lÀn/region har fÄtt möjlighet att svara pÄ en enkÀt, svarsfrekvensen blev 66,6 procent.

Demokrati i Afrika söder om Sahara : ? en region med unika förutsÀttningar?

Demokrati har i olika former under nÀrmare 2500 Är varit en del av de politiska system som existerat i vÀrlden. Under Ärens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats frÄn det antika Grekland, som handlade frÀmst om fria mÀns röstrÀtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mÀnskliga rÀttigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhÀllen utan troligen uppstÄtt i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett nÄgot komplext och svÄrdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har Àven den varierat, frÄn att frÀmst existera i vÀstvÀrlden har demokrati nu börjat spridas och Àven förekomma i övriga delar av vÀrlden, sÄ som utvecklingslÀnder, dock under olika förutsÀttningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och dÄ speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat nÄgot efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad hÀndelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var dÀrför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende pÄ hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).

Kvinnliga individer, manliga politiker En kvantitativ studie om valrörelsen 2014

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige Àr medierna den viktigaste informationskÀllan för att ta till sig information om politik och samhÀllsfrÄgor. Medierna har sÄledes en stor makt över hur mÀnniskor uppfattar samhÀllet och politik. Nyhetsrapporteringen Àr dÀrför viktig inför ett val dÄ vÀljarna ska ta stÀllning och utrycka sina Äsikter i och med att valdagen Àr demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Norm kontra form - En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Planerarens roll, makt och ansvar i en medborgardialog

MÄlet med denna kandidatexamensuppsats Àr att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en medborgardialog. Arbetet Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka metoder finns för medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en medborgardialog? Vad har planeraren för instÀllning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begrÀnsningar har planeraren vad det gÀller att pÄverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet Àr att öka förstÄelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd Àr avgörande för medborgardialogens utveckling, samt att förvÀntningar, förtroende och förstÄelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha nÄgon egentlig utbildning inom omrÄdet.

Kan fattigdomen minska genom skuldlÀttnader? : En granskning av HIPC-initiativet

För mÄnga fattiga lÀnder, frÀmst i Afrika, har det blivit uppenbart att skuldbördan har utvecklats till en skuldfÀlla som Àr mer eller mindre omöjlig att ta sig ur. 1996 presenterade Internationella Valutafonden (IMF) och VÀrldsbanken HIPC-initiativet; Highly Indebted Poor Countries, som Àr en strategi för hur skuldbördan för vÀrldens fattigaste lÀnder skulle kunna skrivas ner till en mer hanterbar nivÄ. Initiativet kan sÀgas ha vuxit fram ur den kritik som IMF och VÀrldsbanken har fÄtt för tidigare skuldlÀttnadsstrategier. Samtidigt presenterades en strategi för fattigdomsbekÀmpning; eng. Poverty Reduction Strategy (PRS).

VÀrdenihilism, vÀrdeobjektivism och demokratins praktik

   ABSTRACT  Title:  4000 seats to Sandviken - The business discourse development from 1921 to 2012 seen through two sports stadiums in Sandviken                            Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Signe Jernberg Supervisor: Lars Ekstrand Date: March 2012 Aim:  The aim of this paper is to investigate the business discourse emergence during the 1900s and to make a contribution to how a business administration discourse can be seen today. Method: The business discourse is examined through a inventory of how business theories, practices and ideas have enabled the design of two sports facilities, Göransson Arena And Nya idrottsplatsen in Sandviken Municipality. The inventory is based on material gathered from Sandviken Municipality archives and from Göransson Arenas' own archives. The archives consist of such things as board meeting protocols, annual reports, bookkeeping, drawings, photographs and more. The method is based on Foucault's discourse analysis, focusing on his archaeological period.Results & conclusion: The archives show how business ideas, theories, and expressions can be seen in the two arenas. The results show how the concepts of customer, company and association are present in the design of the two arenas in different ways.

TvÄ policys pÄ kollisionskurs?: en kvalitativ undersökning av grundskolans miljöpolicy

En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

TvÄ policys pÄ kollisionskurs?: en kvalitativ undersökning av grundskolans miljöpolicy

En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna. Med tanke pÄ den debatt som förs kring dagens demokratiska system Àr denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna.

Politiskt Intresse och Politisk Apati i Sverige (1960-1998) : Ett mÄngteoretiskt perspektiv

Föreliggande uppsats kartlÀgger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hÀlft. Det undersöks ocksÄ hur antalet ?nya?, sÄ kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmÀktige, förÀndrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utstrÀckning förbisetts i tidigare undersökningar, hÀrleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmÀktige, men likasÄ med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->