Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

The Authorities attitudes towards Gypsies have been characterized by prejudice for a long time. This has lead to the relief actions of the Authorities being formed by discriminating acts. In purpose of eliminating the discrimination of the Gypsies, the Delegation for Gypsy matters formulated a strategy for solving this problem in the report ?Gypsy rights ? a strategy for Gypsies in Sweden?. Despite the goodwill of the Authorities this report has been criticized by Gypsies in Sweden. In the investigation of the derivation of this criticism the aim of this essay is to look at how the Authorities attitude towards Gypsies is shown in this report and how it affects the creation of their ethos.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.

I dagens samhÀlle blir vi allt mer beroende av internet. Myndigheter försöker med hjÀlp av e-delegationen införa e-förvaltning. E-deltagande Àr en del av e-förvaltningen som innebÀr att medborgare fÄr chans att lÀmna sina synpunkter elektroniskt via nÄgon form av verktyg pÄ internet. Tidigare studier visar pÄ att det oftast Àr en medelÄlders, föreningsaktiv och vÀlutbildad man som deltar i planeringfrÄgorna. Unga, lÄgutbildade och kvinnor deltar dÀremot mindre frekvent vid rÄdande deltagarmöjligheter.

Den svenska rovdjurspolitiken har prÀglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkstÀllande frÄn 2001 (att behÄlla eller ÄterstÀlla rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbÀttra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och lÄngsiktiga mÄlet för de nya viltförvaltnings-delegationerna Àr att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna Àr ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktÀr av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Abstract Sofia Petrisi (2010) JÀmstÀlld förskola? ? En studie om pedagogers syn pÄ genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn pÄ och kunskap om genus och jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre arbetslag pÄ en förskola ser pÄ sitt arbete med genus. Förhoppningen Àr att arbetet vÀcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i Àmnet. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr: Hur ser pedagoger pÄ sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger pÄ jÀmstÀlldhet pÄ förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet pÄ förskolan? I den teoretiska delen anvÀnds tidigare forskning och teorier om genus med inriktning pÄ förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gÀllande tidigare forskning anvÀnds Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, dÀrefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet. Det Àr dock ett luddigt begrepp som inte Àr mÀtbart eller enkelt att anvÀnda för de som arbetar med fysisk planering. DÄ fokus ligger pÄ tvÄ svenska stÀder har Sveriges politiska syn pÄ hÄllbarhet studerats.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.