Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av demest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ?Alex ochSigges podcast? samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ?Filip och Fredrikspodcast?. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manusså som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personligasamtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektivgranska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det.Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan.Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentligapodcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hurhomosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknarvarandra ur dessa aspekter.

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av Delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, Delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av Delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, Delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Jag har utfört mitt examensarbete på LKAB i Vitåfors, Malmberget. LKAB var Delaktig i ett projekt för snabbare och bättre tunneldrivning (SBT- projektet) och mitt examensarbete fokuserar på kartläggningen av ett av delmomenten vid tunneldrivning, närmare bestämt sprutbetongsförstärkning av bergväggar och tak. Rapporten kommer att behandla hur vi fick fram en säker och billig, men framförallt tillförlitlig, metod för att mäta sprutbetongens tjocklek och kvalité. Rapporten beskriver hur vi kontrollerade den oarmerade och den fiberarmerade sprutbetongens kvalitet och tjocklek, samt vilka verktyg som vi kom fram till var optimala att arbeta med. Arbetet på fältet gjordes under tre månader på hösten 2006 i en studie av ortdrivning i full skala vid Östra denevitz.

Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt välbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvården innebär att sjuksköterskan sätter patienten i centrum och hjälper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsättningar att självständigt fatta beslut, föreslå behandlingar, reflektera och utvärdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strävan efter en känsla av jämlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvårdteori använts.

De senaste årtiondenas ökande globalisering har medfört att det blivit allt viktigare för företag att snabbt komma ut med nya produkter på marknaden samt lägga ned mer resurser på innovationsprojekt. I samband med innovationsarbetet förekommer oftast teamarbete i någon form, och på senare tid har det blivit populärt att använda sig av tvärfunktionella team där individer från olika avdelningar inom organisationen samarbetar. Studier visar att företag som använder sig av team oftare når framgång i innovationsarbetet, syftet med vår studie var därmed att: identifiera och förklara sambandet mellan bakomliggande faktorer till framgångsrika teamarbeten vid innovation. För att besvara detta syfte genomförde vi en survey-undersökning per telefon på 69 stycken svenska företag som har någon form av tillverkning i sin verksamhet. Vi valde att fokusera på sammansättningen, kommunikationen och strukturen på teamet som vi ansåg var de betydande delarna för att bygga ett framgångsrikt teamarbete inom innovation.

Sociotopkartering har använts som metod sedan början av 2000-talet i Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg. Sociotopkartan i Göteborg ska bli komplett under sommaren 2013 och täcka hela staden. Jag är Delaktig i slutförandet genom en sommartjänst på park- och naturförvaltningen i Göteborg. Syftet är att uppsatsen ska bidra med kunskap om sociotopkartan och vara en referens i vidare undersökning av metoden. I uppsatsen har jag valt att fördjupa min kunskap om uppkomsten av sociotopkartan genom att göra en litteraturstudie. Denna litteraturstudie har stadens utemiljö som utgångspunkt, med hensyn till stadsplanerarens roll, stadsbyggnadsideal och kartan som redskap. Stadsplanerarens roll har förändrats och beskrivs idag i form av en facilitator som samlar andras åsikter för att göra välgrundade planeringsbeslut.

Denna uppsats behandlar, som framgår av syftet Ädel-reformens visioner och realiteter i två kommuner. Syftet med uppsatsen är att i en jämförande studie beskriva och analysera kommunalpolitikers och personalens upplevelser av Ädels genomförande i två kommuner. Vår övergripande frågeställning är: Hur fungerar Ädel som en vision i realiteten? Vårt fokus är att synliggöra vilken förändring det ändrade huvudmannaskapet har inneburit för personalen inom äldreomsorgen i de båda kommunerna. Det empiriska materialet består av intervjuer med kommunalpolitiker i de båda kommunerna och olika personalkategorier inom äldreomsorgen i dessa kommuner, sammanlagt sexton intervjuer.

Sammanfattning Titel: Hur påverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur påverkas ledarnas konflikthanteringssätt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte är att analysera och förstå hur den virtuella gruppen påverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssätt påverkas/förändras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundärdata (litteraturstudien) och kompletera med primärdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstår. Vi kan sätta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nå studiens syfte. Slutsatser: Den virtuella gruppens påverkan på den dysfunktionella konflikten är ett problem.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

Bakgrund: Den ökade immigrationen i Sverige innebär ökade krav på vården att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om rätt till vård på lika villkor. Vården har skyldighet att anlita tolk vid behov för att patienten ska kunna vara Delaktig i sin vård och behandling. Socialstyrelsen rekommenderar auktoriserad tolk och enligt svensk Förvaltningslag ska tolk anlitas när en myndighet har att göra med en person som inte behärskar svenska. Kommunikation är centralt inom omvårdnad och utgör grunden i alla mänskliga möten. En förutsättning för att god kommunikation ska kunna uppnås är att sjuksköterskan och patienten förstår varandras språk.

De senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvården tagits en mängd initiativ för att enskilda individer i större utsträckning skall få vara Delaktiga i utformningen av sin egen vård. Forskning har funnit att kroniskt sjuka patienter besitter en unik kunskap baserad på erfarenhet av att leva med sin sjukdom. Ett förändrat synsätt inom vården har därför vuxit fram där man i större utsträckning vill involvera patienten i sin vård, ett förhållningssätt som förespråkas inom patientcentrerad vård.Syftet med denna studie är bland annat att belysa hur missnöjda patienter ser på sjukvård och ifall deras syn på sjukvården återspeglar ett patientcentrerat förhållningssätt. Likaså ämnas det undersökas ifall en ökad patientmedverkan kan leda till ökad patientsäkerhet. För att uppfylla studiens syfte söktes svar på frågor som vilken typ av stöd och information patienter och anhöriga behöver för att känna sig välinformerade om vad en diagnos innebär och vilka behandlingsalternativ som är möjliga.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.