Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

SAMMANFATTNING Det sÀgs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhÀlle. För den starka individen innebÀr detta att karriÀr, utveckling och privata intressen vÀrderas högre Àn lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel Àn undantag. Hur resonerar dÄ blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast gÄr att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att vÀlja pÄ, verkligen ha behov av karriÀrvÀgledning? Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser pÄ sig sjÀlva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriÀrvÀgledning.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i de tankegÄngar som ligger bakom tre rektorsomrÄdens val av stöd till elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstÄ genom att fÄ en inblick i skolors organisering gÀllande ?att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd? med hjÀlp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktÀr. Detta genom intervju pÄ tre rektorsomrÄden i en kommun, dÀr rektorn till gÀllande rektorsomrÄde valt ut respondenten. Slutsats: UtifrÄn min undersökning kan jag utlÀsa att de undersökta rektorsomrÄden har ett tillvÀgagÄngssÀtt som innebÀr att rektorsomrÄdena ofta skiljer elever i behov av sÀrskilt stöd frÄn sina klasser, för att ge dessa den hjÀlp som rektorsomrÄdena anser att eleverna behöver.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och kategorierna; vikten av att kartlÀgga behov inför förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, att frÀmja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvÀgagÄngssÀtt vid förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, omgivningens betydelse för anvÀndandet av kognitiva hjÀlpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjÀlpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt vid kartlÀggning av behov och förskrivning av hjÀlpmedel.

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken mÄnga gÄnger Àr mycket svÄr att upptÀcka. Det redogörs inte för hur man skall ÄtgÀrda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istÀllet pÄ hur man skall upptÀcka den mÄnga gÄnger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgÄngen finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention stÄr för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar betrÀffande barn. Vidare nÀmns flera olika forskares definitioner om vad mobbning Àr samt vad som kÀnnetecknar plÄgare och offer. I resultatet redovisas en enkÀtundersökning gjord i Är 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass betrÀffande flickors mobbning.

Bakgrund: NÀr en person blir svÄrt sjuk, Àr döende och behöver vÄrdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan Àven personer i dennes nÀrhet. Det har framkommit att nÀrstÄende inte alltid uttrycker sina behov i situationen. NÀrstÄendes involvering Àr ett faktum, och deras upplevelser varierar. NÀrstÄendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om KÀnsla av sammanhang.   Syfte: Litteraturöversiktens syfte Àr att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en palliativ vÄrdtagare.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts dÀr dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrÄn Fribergs femstegsmodell.Resultat: Det framkom att nÀrstÄende upplevt förÀndringar i vardagen sedan deras nÀrstÄende blivit sjuk. De upplevde ÄsidosÀttande av egna behov och intressen.

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemÄl som fanns hos anhöriga nÀr deras nÀrstÄende plötsligt avled samt vilka ÄtgÀrder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av nÀrstÄende. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan Ären 1993 och 2007. Urvalet begrÀnsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som anvÀnds var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjÀlp av en modifierad granskningsmall.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Denna uppsats analyserar den medvetandefilosofiska debatten mellan Donald Davidson och Jaegwon Kim rörande Davidsons tes om det mentalas superveniens pÄ det fysiska. Tesen utgör ett element i Davidsons generella teori om relationen mellan det mentala och det fysiska; anomal monism. Författaren frÄgar sig om Kim har rÀtt i att tesen om mental superveniens inte Àr tillrÀcklig för att garantera det mentala kausal kraft. I uppsatsen analyseras de bÄda filosofernas stÄndpunkter i debatten med speciell tonvikt pÄ deras respektive definitioner av superveniensbegreppet. Med utgÄngspunkt i detta argumenterar författarinnan att Kim i viss utstrÀckning kan sÀgas ha missförstÄtt Davidsons superveniens-begrepp.

Under de senaste tjugofem Ären har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i Ärskurs 9 som haft olika symtom pÄ nedsatt psykiskt vÀlbefinnande ökat orovÀckande mycket. Syftet med denna studie Àr att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohÀlsa bland dagens unga tjejer i Ärskurs 7-9, samt vilka pÄverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förÀndrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes pÄ fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska mÄendet hos ungdomarna Àr det generellt ingen större skillnad pÄ idag, gentemot tidigare. DÀremot att antalet som söker hjÀlp ökar.

Vi har valt att skriva om Business Intelligence pÄ grund av dess relevans i dagens vÀxande teknologiska samhÀlle. Ett Business Intelligence system Àr en typ av informationssystem som hjÀlper anvÀndaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försÀljning.BI Àr ett verktyg för företag och organisationer att anvÀnda som underlag för att kunna ta vÀl grundade och beslut baserade pÄ information snarare Àn intuition.Syftet med vÄr uppsats Àr att söka förstÄelse för de problem som olika typer av anvÀndare stÄr inför vid anvÀndning av BI system och hitta gemensamma nÀmnare bland dem.Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metodansats dÀr vi undersökt vilka problem och utmaningar olika anvÀndartyper stÄr inför vid anvÀndandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hÄlla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var nÄgot som de alla var vÀl införstÄdda med.PÄ grund av slutanvÀndarnas olika uppfattning av BI system sÄg problembilderna olika ut. Resultatet av vÄr studie Àr att problembilderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken anvÀndartyp som Äsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvÀndarnas problembild var mer spretig..

Denna studie har vi gjort för att ta reda pÄ hur lÀrare vÀljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ minder kommuner i Norrbotten och har i vÄr undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen Àr begrÀnsad och alla elever fÄr inte komma till sin rÀtt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhÀmta kunskap..

PĂ„ senare Ă„r har ansvarsfullt företagande blivit en allt viktigare del av företagande, dĂ€r företag mĂ„ste ta hĂ€nsyn till arbetsvillkor och miljöpĂ„verkan i sin verksamhet. Ett begrepp som Ă€r starkt kopplat till ansvarsfullt företagande Ă€r Corporate Social Responsibilities (CSR). CSR har en lĂ„ng och varierad historia i litteraturen. Även om CSR nĂ€mns nĂ„gra gĂ„nger innan 1950-talet, ses tiden efter som den moderna eran för CSR nĂ€r det gĂ€ller definitioner av begreppet. Problemet med CSR Ă€r att det Ă€r resurskrĂ€vande för företag och att begreppet inte Ă€r klart definierat. Utöver det kan CSR bli en pappersprodukt dĂ€r företag anvĂ€nder CSR som ett PR-verktyg.

Syftet med studien Àr att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lÀrandemiljö i förskolan. De faktorer som Àr av stor vikt Àr betydelsen av bemötande, innehÄll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lÀrande och utveckling i förskolan.De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen Àr hur materialet och verksamheten Àr utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhÄllit att erfarenheter Àr av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ?pedagogisk nyckel?.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem pÄ kvÀllspressens framsidor, hur genus framstÀlls och vad kvÀllspressen fokuserar pÄ i rapporteringen av dem. Med hjÀlp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och fÄr inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt Àr aktiv som ledare och portrÀtteras bÄde som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon portrÀtteras som ett objekt.