VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Bakgrund: Ledarskap Àr ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge förestÀllningen av inflytelserika, driftiga personer som pÄverkar bÄde organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsomrÄdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmÄga att nÄ ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. MÄnga har en Äsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mÀktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt dÀrmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Sveriges kommuner har mÄnga verksamhetsomrÄden, vilket gör IT-driften komplex och mÄnga kommuner har flera hundra IT-system i drift. VÄr hypotes Àr att detta Àr negativt för anvÀndarnöjdheten. Genom en fallstudie vid en avgrÀnsad del av en mellanstor kommun undersöks anvÀndarnöjdheten med en enkÀtundersökning och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att mÄnga anvÀndare har behov av utbildning inom IT. VÄr analys behandlar anvÀndarnas behov och förbÀttringsförslag presenteras.

Syftet med studien Àr att belysa hur mÀnniskor med funktionsnedsÀttning upplever att vara i behov av stöd och hjÀlp för att klara vardagliga göromÄl. DÀrtill syftar studien till att undersöka hur denna mÄlgrupp upplever att de kan pÄverka utformningen av hemtjÀnstinsatserna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?För att besvara syftet och fÄnga mÀnniskans egen upplevelse anvÀndes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger pÄ fem intervjuer med mÀnniskor i varierande Älder och med olika funktionsnedsÀttningar. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de alla har hjÀlp frÄn hemtjÀnsten.     I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ?upplevelser av pÄverkansmöjligheter?, ?sjÀlvstÀndighet och beroende?, ?anpassning? samt ?strategier?.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ en skolutvecklingsprocess benÀmnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och mÄlsÀttningar antogs för familjeförvaltningen Är 2003. Inriktningen pÄ konceptet Àr strÀvan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att frÀmja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. MÄlsÀttningen Àr att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lÀrmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstÄtt konceptets intentioner och mÄlsÀttningar. En indikation pÄ förstÄelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda pÄbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

Syftet med denna uppsats Àr att som blivande pedagoger belysa hur man gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de elever i behov av sÀrskilt stöd genom deras skolgÄng pÄ ett gynnsamt sÀtt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilket gör det hÀr temat stÀndigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta Àmne för att vi personligen ville förvÀrva större kunskaper kring elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Vad Àr pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjÀlpa dessa elever och vad gör man för att underlÀtta dessa elevers skolgÄng och för att fÄ fram deras kvaliteter pÄ bÀsta möjliga sÀtt.? I litteratur delen sÄ har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestÀmmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjÀlpa dessa elever.

 Syftet med studien Àr att studera hur förskollÀrare ser pÄ samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste Ären fÄtt en central betydelse i lÀroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollÀrares arbete med barns delaktighet och inflytande i lÀrsituationen variera. DÀrför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollÀrare pÄ begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till lÀroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollÀrare att de arbetar med och strÀvar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation?I litteraturgenomgÄngen lyfts studiens teoretiska utgÄngspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring Àmnet.

 För mÄnga personer som drabbas av hjÀrtinfarkt Àr det en traumatisk upplevelse och det kan ocksÄ förekomma problem i dagliga livet lÄng tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjÀrtinfarkt utifrÄn levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av sjÀlvbiografier och analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalysmetod. Samtliga sjÀlvbiografier var skrivna av mÀn. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, VÄrdrelationen, Behov och BemÀstring.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjÀrtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att sÀkra studiernas kvalitet Àr artiklarna granskade utifrÄn granskningsmallar. Resultatet visade att mÄnga av kvinnorna som drabbats av hjÀrtinfarkt inte tog sina symtom pÄ allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hÀnt. De skÀmdes över att vara sjuka och behöva hjÀlp.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa impotensens inverkan pÄ mÀns livskvalitet samt att undersöka i vilket behov av stöd och information impotenta mÀn Àr och vilken roll sjuksköterskan kan ha för patientgruppen. Resultatet base-ras pÄ tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit, et al (2001) kriterier för hur en vetenskaplig artikel. Resultatet visar att impotens har en klar pÄverkan pÄ livskvaliteten för mÀn. B l a kÀnde mÀnnen en förlust av sin manlighet, fick sÀmre sjÀlvkÀnsla och en negativ pÄverkan pÄ mannens sociala liv var tydlig. Ett behov av en mer öppen diskussion kring sexualitet efterlyses av mÀnnen samt bÀttre information om bakomliggande orsaker och behandlingsalternativ.

Luftburen försörjning har internationellt varit ett nyckelverktyg för större stater i snart 70 Är. Att som militÀrenhet kunna agera och pÄverka motstÄndaren via de platser denne Àr som svagast och inte har förmÄga att se vÄra lösningar, gör att vi kan skapa överlÀgsenhet och skapa taktiska fördelar. All militÀr verksamhet Àr i behov av förnödenheter och ett logistiskt stöd. För att detta stöd skall kunna nÄ enheter lÄngt borta under svÄra förhÄllanden, mÄste organisationen skapa förutsÀttningar till handlingsfrihet. I omvÀrlden har metoden luftburen försörjning varit en sjÀlvklar del i det flexibla och förÀnderliga stridsrummets logistiska stöd.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks pÄ vÄrdcentralen utifrÄn personalens perspektiv. Vi ser att vÄrden stÀller sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos mÀnniskor. Dessa behov Àr grundlÀggande i mÀnniskors liv och nÀr det uppstÄr kris uttrycks behoven pÄ olika sÀtt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlÀngt lidande. Litteraturen och teorin bekrÀftar vad personalen pÄ vÄrdcentralerna sÀger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses.

I detta arbete har vi haft som syfte att utreda om det postmoderna samhÀllets vÀrderingar skapar ett behov av att förÀndra vÀgledningen i riktning mot en holistiskt inriktad vÀgledning, i arbetet betecknad som Personlig vÀgledning. Resultatet i arbetet tycker vi visar att det föreligger ett sÄdant behov. Mycket talar för att vi till stora delar redan lever i det postmoderna samhÀllet och dÀrför anser vi att det Àr angelÀget att vi i vÀgledningskretsar diskuterar detta vidare. Vi vill Àven se fortsatt forskning inom omrÄdet av samma skÀl. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och som teoretisk grund ligger Konstruktivistisk vÀgledning..

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom som drabbar mÄnga mÀnniskor. Efter utskrivningen övertar ofta nÀrstÄende vÄrdandet, vilket kan pÄverka de nÀrstÄendes livssituation och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nÀrstÄendes situation nÀr de vÄrdar personer som har drabbats av en stroke, samt deras behov av stöd. Metod: Litteraturstudien innehÄller sammanlagt 21 studier inom det valda omrÄdet och dessa har sedan analyserats. Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ huvudkategorier; upplevelser och stöd, samt i fyra underkategorier; graden av upplevd belastning, rollen som nÀrstÄendevÄrdare och deras upplevda livskvalitet, behov av stöd och stöd frÄn sjuksköterskan.