MunvÄrden Àr ofta ett eftersatt omrÄde inom vÄrden och omsorgen vilket Äterspeglar sig pÄ munhÀlsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om behovet av nödvÀndig tandvÄrd har förÀndrats i Ludvika kommun under Ären 2003-2008, samt att studera om de vÄrdtagare som var i behov av nödvÀndig tandvÄrd fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras pÄ 2010 st screeningjournaler frÄn Är 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor pÄ vilka som fÄtt nödvÀndig tandvÄrd under de hÀr Ären har studerats och analyserats.

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka historiebruk barnförfattare anvÀnder sig av nÀr de skriver om historia och att ta reda pÄ vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterÀra böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. MÄlet Àr att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att lÀsa skönlitterÀra böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istÀllet fokusera pÄ författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen bestÄr av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att pÄ ett vetenskapligt sÀtt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjÀlp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Introduktion Att leva med en stomi innebÀr bÄde fysiska, mentala och sociala utmaningar för patienten. Alla patienter Àr enskilda individer som har olika behov. För att sjuksköterskan ska kunna möta dessa behov behövs mer kunskap om hur patienter med stomi upplever sin situation och hur deras omvÄrdnadsbehov ser ut.Syfte Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa patientens upplevelse av att leva med stomi samt erfarenhet av vÄrd och behov av omvÄrdnad. Metod Arbetet Àr en litteraturöversikt och bygger pÄ fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har tagits fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs nio har för uppfattning om begreppet hÀlsa. Ambitionen Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever tÀnker och resonerar kring begreppet hÀlsa.FrÄgestÀllning:Vad har elever i Ärskurs nio för uppfattning kring begreppet hÀlsa?MetodDenna studie bygger pÄ ostrukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, tvÄ killar och tvÄ tjejer i Ärskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfÀllen med samma deltagare alla gÄnger.ResultatFrÄn resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstÀmmiga i uppfattningen om vad begreppet hÀlsa innebÀr.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Denna studie syftar till att visa hur hÀlsa representeras i hÀlsotidningen MÄBra. UtgivningsÄret för tidningen  i studien Àr 2008. Studien bygger pÄ en semiotisk analys av de bilder som finns pÄ tidningens omslag. Den bygger ocksÄ pÄ en kvalitativ diskursanalys av ett avgrÀnsat material. De teorier som studien utgÄr frÄn Àr genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hÀlsa Àr, frÀmst frÄn ett hÀlsopedagogiskt synsÀtt.

Denna rapport presenterar ett examensarbete pÄ C-nivÄ dÀr uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för mÀnniskor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjÀnster. MÄlet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i tvÄ delsyften, dels kartlÀggning av vilka tjÀnster som finns och Àr under utveckling inom omrÄdet ITS ? förarstöd och sÀkerhet samt hur de skulle kunna anvÀndas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka behov de funktionshindrade har av ITS.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om rektorers syn pÄ organisation av undervisning för grundsÀrskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hÀnseende pÄ en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen Àr att det i dag finns mÄnga olika sÀtt att organisera undervisning för grundsÀrskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation Àr inkluderande. Vad menar de dÄ med att organisationen Àr inkluderande?Studien Àr genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades pÄ jÀmnstora kommuner inom lÀnet samt pÄ kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsÀrskolan pÄ respektive kommuns hemsida.

I och med inrÀttandet av den nya instans- och processordningen i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden genomgick den svenska UtlÀnningslagen en betydande reform med en övergÄng till ett renodlat tvÄpartssystem med överprövning i domstol och större inslag av muntlig förhandling. Förhoppningar fanns om att en ökad öppenhet skulle leda till större tilltro till systemet samt fÄ en positiv inverkan pÄ rÀttssÀkerheten. DÄ den utlÀnningsrÀttsliga lagstiftningen i stort sett kan sÀgas vara uppbyggd kring fastslagna principer och metoder sÄ blir definitioner av grundlÀggande begrepp av central betydelse. Detta mÀrktes vÀl, sÀrskilt i media, under 2007 med Migrationsverkets vÀgledande beslut gÀllande irakier dÀr verket fastslog att en vÀpnad konflikt ej kunde anses föreligga i Irak. Prövningen blev dÀrmed inriktad mot begreppet svÄra motsÀttningar med en fokusering av den individuella prövningen i det enskilda fallet pÄ orsakssamband mellan sökandens anförda skÀl och de svÄra motsÀttningar som fick anses rÄdande i vissa delar av Irak.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lÀrare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgÄngsfaktorer i lÀs- och skrivutveckling för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en resursskola. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp dÀr samma frÄgor stÀlls till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder pÄ att personerna som arbetar pÄ resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande ÄtgÀrder Àr av högsta betydelse för att generera framgÄng i lÀs- och skrivutveckling. Vidare visar Àven resultaten att personalen pÄ resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgÄng till resurser i olika former. FrÄnvaron av sprÄkliga förebilder Àr dock nÄgot som personalen lyfter fram som en brist pÄ resursskolan.

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om vad lÀrare pÄ Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjÀlp av sju djupintervjuer med lÀrare som representerar sÄvÀl kÀrn- som karaktÀrsÀmnen pÄ Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjÀlp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhÀver kognitiv kompetens, sÄsom Àmneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive Àmne.

Tidigare forskning visar att patienter har olika behov postoperativt, det Àr sjuksköterskans uppgift att anpassa omvÄrdnaden till individen. Patienter har postoperativt ett extra stort behov av information. Sjuksköterskor och patienter har olika Äsikter om vilka behov som ska tillgodoses först. Sjuksköterskan anser att kompetenta vÄrdgivare, smÀrtlindring och den behandling som vÄrdpersonal ger ska prioriteras först. Det viktigaste för patienterna var kompetenta vÄrdgivare, kommunikation samt god omvÄrdnad.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.