Bakgrund: Att möta anhöriga Àr en del inom akutsjukvÄrden. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vÄrdas för livshotande tillstÄnd. Det Àr dÀrför vÀldigt viktigt att bemöta dem pÄ rÀtt sÀtt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvÄrden? Hur vÀl stÀmmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att fÄ veta, behovet av att fÄ vara tillsammans med eller i nÀrheten av patienten, behovet av att fÄ hoppas och behovet av att fÄ stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad pÄ tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och kritiskt granska kriterierna för förskolans möjlighet att fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilka kriterier som gÀller för att förskolan ska kunna fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd, hur budgeten för förskolans möjlighet till resurstilldelning ser ut samt vad begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? innebÀr för vÄra informanter. Vi har gjort litteraturstudier dÀr vi bland annat studerat specialpedagogiken ur ett historiskt perspektiv, begreppen specialpedagogik, normalitet, integrering, ?en skola för alla? samt utfört intervjuer i en kommun i Norrbotten.

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r handlĂ€ggare och skollĂ€kare frĂ„n Östergötlands 13 kommuner har besvarat frĂ„gor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan gĂ„ till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rĂ€tt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgĂ„ngen beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstĂ„s. I litteraturgenomgĂ„ngen tas ocksĂ„ frĂ„gan om individ kontra miljö upp.

Ett vĂ€xande omrĂ„de inom telekommunikationsbranschen Ă€r behovet av trĂ„dlös datakommunikation. Detta Ă€r en följd av att arbetskraften blir alltmer mobil. För de företag som vill vara med och konkurrera med sina produkter pĂ„ marknaden, Ă€r det viktigt att utveckla kundanpassande produkter. Detta för att uppnĂ„ en ökad kundtillfredsstĂ€llelse. Ökad kundtillfredsstĂ€llelse kan företag förmĂ„ genom att undersöka potentiella kunders behov av produkten.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder sÄsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lÀrare har intervjuats och tvÄ har dessutom observerats under fyra sammanhÀngande dagar. Av vÄrt resultat framgick det att ingen av lÀrarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. LÀrarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Denna undersökning visar hur nÄgra utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser ocksÄ vilka former mobbning kan ta sig i uttryck pÄ samt hur begreppet definieras. FrÄgestÀllningar Àr enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom vÄra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jÀmfört med varandra för att upptÀcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en lÀngre tid och att det kan ta sig i uttryck pÄ ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sÀtt.Det visar ocksÄ att man pÄ vÄra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och förÀldrar för att fÄ fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Integration av invandrare pÄ arbetsmarknaden Àr idag en angelÀgen frÄga som diskuteras i den politiska debatten. I arbetet med att skapa sysselsÀttning för utsatta grupper finns stöd att söka i EU:s strukturfonder. Sandviken genomförde ett EU-finansierat projekt vars syfte var att ge invandrarkvinnor bÀttre förutsÀttningar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka förÀndringen genom deltagande i projektet med betoning pÄ graden av socialt kapital. Det finns mÄnga definitioner av begreppet.

Denna studie syftar till att belysa lÀrares syn och tankar kring arbetet med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet Àr framarbetat utifrÄn intervjuer med fem lÀrare i förskolan, grundskolans tidigare Är och fritidshem. Alla lÀrarna stÀllde sig positiva till integrering vad gÀllde barn i behov av sÀrskilt stöd i de reguljÀra verksamheterna. DÀremot ansÄg mÄnga av lÀrarna att arbetet med integrering var svÄrt eftersom tids och resursbrist ofta förekom.Det fanns mÄnga olika arbetssÀtt att arbeta med barnen i behov av sÀrskilt stöd och dessa arbetssÀtt lyfts fram under olika rubriker i resultatet. Vissa arbetssÀtt var för att underlÀtta integrering och skapa social gemenskap barnen emellan medan vissa var för att hjÀlpa barnen i behov av sÀrskilt stöd med sjÀlva undervisningen.Ett kapitel i resultatet behandlar Àven de svÄrigheter och möjligheter som lÀrarna upplever med de arbetssÀtt de anvÀnder sig av.

Prostatacancer Àr numera den vanligaste cancerformen hos mÀn. MÀn med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bÀttre, vilket innebÀr att sjukdomen kan upptÀckas tidigare och behandlas mer effektivt, dÀrmed lever mÀn lÀngre med sin sjukdom. MÀn har svÄrt att prata om kÀnslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, kÀnner de flesta mÀn skam över sin sjukdom och dess konsekvenser DÀrför Àr det viktigt för sjuksköterska att fÄ bÀttre förstÄelse för mÀnnens situation för att kunna ge det stödet som mÀnnen sjÀlva anser Àr viktigaste. Syftet med studien var att belysa mÀns behov av stöd Äret efter diagnosen prostatacancer. Metoden som anvÀndes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser rÄda kring begreppet beteendevetare. Med den utgÄngspunkten har en kartlÀggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund sÀger om beteendevetare i den information de har pÄ sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjÀlp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrÄn olika professionsteoretiska perspektiv. Vi anvÀnder oss bÄde av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. DÄ vi inte funnit nÄgon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi pÄ forskning om samhÀllsvetare och socionomer.

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning pĂ„ hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka Ă€r deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en omrĂ„desansvarig, en pedagog, en vĂ€gledare, en sĂ€rskild förordnad vĂ„rdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat mĂ„lgruppen och att de inte lĂ€ngre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp.

Varje Är drabbas 300 barn i Sverige av cancer. MÄnga familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förÀndras drastiskt, och att den sÀkra vardagen ersÀtts med osÀkerhet och rÀdsla. Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att fÄ fram förÀldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att mÄnga förÀldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Under inriktningen GrundlÀggande fÀrdigheter pÄ lÀrarprogrammet vÀcktes ett intresse hos mig angÄende sprÄklig medvetenhet och dess betydelse för barns lÀs- och skrivinlÀrning. I det hÀr examensarbetet har det behandlats nÀrmare med hjÀlp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstÄende forskare inom sprÄklig medvetenhet anser om vad just sprÄklig medvetenhet Àr, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever sprÄklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. SvÄrigheter, oklarheter och fördelar med begreppet sprÄklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benÀmningar av begreppet sprÄklig medvetenhet. Att begreppet Àr innehÄllsrikt och svÄrdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

AbstraktPatienter lÀggs in pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det Àr för nÀrstÄende en chockerande och skrÀmmande upplevelse kantad av oro och rÀdsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistÄ och stödja nÀrstÄende. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos nÀrstÄende till patient som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade Är 2000-2010.

Vad Ă€r det som gör mĂ€nniskor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser sĂ„ Ă€r det vĂ„r strĂ€van för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjĂ€lp av sin behovshierarki, dĂ€r de mest grundlĂ€ggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex sjĂ€lvförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nĂ„ de höga nivĂ„erna i hierarkin mĂ„ste de tidigare nivĂ„erna av behoven vara tillfredstĂ€llda. Glasser har pĂ„ ett praktiskt sĂ€tt tillĂ€mpat behovsteorierna i skolan med framgĂ„ngsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete pĂ„ att elever mĂ„ste ha de grundlĂ€ggande behoven tillfredstĂ€llda och nĂ„tt högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag besvarat Ă€r dessa: Är lĂ€rare medvetna om elevers behov utifrĂ„n Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lĂ€rare elevers mĂ€nskliga behov enligt dem sjĂ€lva? Jag har intervjuat fem gymnasielĂ€rare för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt. Det som genomsyrade svaren som lĂ€rarna gav var en stor osĂ€kerhet; de visste inte om de tillgodosĂ„g behoven och var inte heller riktig sĂ€kra vad de skulle göra för att tillgodose dem.