"KISSNÖDIG MELLAN 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. StĂ€mmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het Ă€r svĂ„rt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stĂ€mmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrĂ„n formulerade behov.

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sÀmre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och dÀrför finner vi det intressant att undersöka nÄgon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krÀvs för att lösa uppgifter ur en lÀrobok pÄ gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i lÀroboken med hjÀlp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen gÄr uppgifterna att imitera frÄn lÀroboken eller sÄ behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger pÄ de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att pÄ ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den dÀr givna lösningsproceduren.

Sammanfattning Nikolai Zavgorodni (2008) Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. Syfte med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse har musicerandet i elevernas musikaliska utveckling. Studien omfattar musikundervisningen i gymnasieskolan. Jag har anvÀnt mig av bÄde kvantitativ och kvalitativ metoder i min studie. Den kvantitativa metoden var i form av enkÀtundersökningen och kvalitativa metoden i form av observationer men framförallt i form av definitioner, konceptioner och teoretiska konstruktioner. Resultatet visar att musicerandet har en stor betydelse för musikstuderande och rock- och popmusik har en hög status i undervisningen.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Mitt syfte med studien har varit att fÄ en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ hur arbetet gÄr till samt att belysa arbetssÀttet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att fÄ fram sÄ relevant information som möjligt om arbetssÀttet. Jag har observerat och intervjuat personer som Àr involverade i arbetssÀttet och har pÄ sÄ vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan föresprÄkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssÀttet Àr bra.

Syftet med uppsatsen har varti att beskriva hur tegeltillverkning har pÄverkat ett lokalt samhÀlle relaterat till industrialisemen, samt att försöka skapa en lokal historieskrivning inom ett eftersatt forskningsomrÄde. UtifrÄn industriella teorier, som bland annat tar upp olika definitioner av begreppet protoindustri, görs en i huvudsak kvantitativ studie av mantalslÀngder och födelseböcker ur församlingarnas kyrkoarkiv samt staestik frÄn kommerkollegiet. DÀrtill kommer analyser ach tolkningar av nedtecknade minnen och fotografier frÄn tegelbrukens tid. Den undersökta perioden strÀcker sig ungeför mellan 1850-1950 med olika begrÀnsningar i tid beroende pÄ bland annat vilken frÄga som undersökts och att en del material Ànnu omfattas av sekretess. I resultatet dikuteras i vilken grad Enhörnas tegelbruk passar in i definitionen a protoindustri och ett nytt begrepp, cendumindustri, föreslÄs för att bÀttre beskriva tegelindustrin och pÄ sÄ sÀtt förfina teorier om industrialisering..

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Studiens syfte Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare Ärs samhÀllsorienterande Àmnen har kring begreppetÀmnesintegration, samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning Àmnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning Àr semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn pÄ begreppet Àmnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta stÀlldes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten Àmnesintegration, samt de lÀroplaner ochkursplaner för samhÀllsorienterade Àmnena dÀr Àmnesintegration finns som ett begrepp.Det framgÄr i litteraturen att Àmnesintegrationen Àr grundlÀggande för elevernasförstÄelse och stÄr inte i motpol till Àmnesbunden undervisning. Pedagogerna Àr positivtinstÀllda till att arbeta Àmnesintegrerat och gör det gÀrna; men Àr Àmnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar pÄ ett begrepp med ett flertal definitioner, dÀr det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, nÀr och i vilken omfattning det passar att arbeta pÄ detta sÀtt..

Bakgrund: Missfall Àr en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen Àr individuell och kan innebÀra ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige Àr det vanligt att kvinnor som fÄtt missfall blir inlagda pÄ en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd frÄn sjuksköterskan vid missfall.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan Àr till för den enskildes eller samhÀllets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer pÄ deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik dÀr samtalsomrÄdena berörde rektorernas mÀnnisko ? och kunskapssyn. Som teorianknytning anvÀndes kritisk teori med utgÄng frÄn Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsÀttningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Arbetet har analyserats utifrÄn teoretiska perspektiv sÄ som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmÀrksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och SocialtjÀnstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv sÄ som icke funktionshindrade i samhÀllet.

EDI Àr en förkortning för Electronic Data Interchange, vilket pÄ svenska kan översÀttas till elektronisk datautvÀxling. Med detta avses överföring av strukturerad data, genom överenskommen meddelandestandard, pÄ elektronisk vÀg frÄn en datamaskin till en annan. EDI anvÀnds frÀmst för att förenkla handeln mellan kund och leverantör. Syftet med detta examensarbete Àr att utröna om verksamheten effektiviseras vid EDI-anvÀndning i orderhantering. I uppsatsen beskrivs EDI, de olika nivÄerna som företag kan ligga pÄ i sin EDI-anvÀndning, fördelar respektive nackdelar med EDI och slutligen beskrivs ett antal definitioner pÄ de variabler som undersöks i uppsatsen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge fem specialpedagoger/speciallÀrares perspektiv pÄ hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin lÀroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgÄtt frÄn de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till mÄnga elevers behov av extra stöd för sin lÀroprocess. De Àr ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanstÀllning sÄ kan man utlÀsa att specialpedagogerna/speciallÀrarna pÄ gymnasieskolorna lÀgger ner stor kraft och engagemang pÄ att ge eleverna det stöd som de behöver för sin lÀroprocess.NyckelordStöd till elever pÄ gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.