Bakgrund: Akut konfusion Àr en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmÀrksamhet samt försÀmrad kognitiv förmÄga, uppfattningsförmÄga och minnesförmÄga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men Àr vanligast bland Àldre patienter i samband med sjukhusvÄrd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehÄllsanalys baserad pÄ 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa vÀljer 50-70 % att vÄrdas palliativt i sitt hem. De patienter som vÄrdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie.

Bakgrund: BarnsjukvÄrden bedrivs idag pÄ ett sÀtt som inkluderar hela familjen i omvÄrdnaden. Det Àr viktigt att öka förstÄelsen för de kÀnslor och behov som förÀldrar till sjuka barn upplever vid de tillfÀllen dÄ deras barn vistas pÄ sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka förÀldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Tre teman identifierades relaterat till förÀldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda pÄ vad fyra olika svensklÀrare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik pÄverkar deras val av arbetssÀtt dÄ de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jÀmför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i Àmnet. Resultatet visar att de tvÄ gymnasielÀrarna inte har mycket mer krav pÄ elevernas grammatikkunskaper Àn vad de tvÄ lÀrarna i grundskolans senare Är har.

Sammandrag Den hÀr undersökningen Àr en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien Àr att undersöka vad som karaktÀriserar elevtexter som lÀrare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras Àr skrivna av elever i Ärskurs fem och ingÄr i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. LÀrarens analys av sluttexterna jÀmförs med sprÄkteoretiska modeller.      Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lÀrarens bedömning och de sprÄkteoretiska modeller som anvÀnds i undersökningen. LÀraren i fallstudien ligger nÀra de sprÄkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i vÀrderingen av elevtexterna, men det finns en osÀkerhet i lÀrarens definition av de kvaliteter som mÀts sÀrskilt vad det gÀller den röda trÄden och hur textlÀngd samt sammanbindningssignaler pÄverkar texten..

Syftet med min studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilken syn pedagoger har pÄ arbetet med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundlÀggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rÀttigheter till delaktighet oavsett vilken svÄrighet barnet har. Det visar Àven i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krÀvs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd..

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lÀrorikt. Vi har fÄtt se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika mÀnniskor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv sÄ skapar det förvirring om man inte Àr överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlÀtta för alla att nÄ en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivÄn nÀmnden, förvaltningens styrande nivÄ och rektorernas verkstÀllande nivÄ.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgÄngspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever pÄverkar möjligheterna att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. DÄ vi i första hand var intresserade av att fÄ syn pÄ arbetslagens egna upplevelser ansÄg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktÀr bÀst svarade mot vÄrt syfte. Vi önskade fÄ fram arbetslagens samlade upplevelser kring vÄra frÄgestÀllningar och ansÄg att fokusgruppintervjun dÄ var en god metod.

Syftet med studien Àr att ur vÀntrumsbesökarens perspektiv fÄ en uppfattning om hur miljön i vÀntrummet pÄ en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det gÄr att tillÀmpa digitala tjÀnster för att tillgodose deras eventuella behov. AvgrÀnsningen bestÄr i ett vÀntrum pÄ en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med vÀntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga kÀllor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i vÀntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades dÀrefter kvantitativt.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.