BakgrundInom den palliativa vĂ„rden anammas ett holistiskt synsĂ€tt, vilket innebĂ€r att fokus ligger pĂ„ sĂ„vĂ€l fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvĂ€rld. Tre grundlĂ€ggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang Ă€r essentiella i upplevelsen av psykisk hĂ€lsa. Även önskningar, vĂ€rderingar och mĂ„l bidrar till patientens psykiska vĂ€lbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vĂ„rden brustit i förmĂ„gan att uppmĂ€rksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vĂ„rden.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov pÄverkar inlÀrningen. Samt om eleverna i undersökningen Àr medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har nÀr de skalllÀra sig nÄgot svÄrt och nytt. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp Ätta olika faktorer som kan pÄverka inlÀrningen. Tyngdpunkten ligger pÄ den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasielÀraren Gudmundssons teorier, men jag tar Àven upp andra pedagoger och metodiker som Àr relevanta för Àmnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka fÄ svar pÄ hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som rĂ„der inom FoU nordvĂ€sts kommunala öppenvĂ„rdsmottagningar samt att göra en kartlĂ€ggning av dessa insatser. VĂ„ra huvudfrĂ„gestĂ€llningar var: (1) Hur definierar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st centrala begrepp inom missbruksomrĂ„det? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvĂ„rden inom FoU nordvĂ€st och vad innebĂ€r vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st sitt arbete pĂ„? För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkĂ€t som mottagningarna fick besvara. UtifrĂ„n dessa svar utformades vĂ„ra intervjufrĂ„gor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal pĂ„ de Ă„tta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Denna fallstudie avser att undersöka vilka behov anvÀndarna vid KriminalvÄrdsverket har av att fÄ de hjÀlpfunktioner som finns i verksamhetens applikationer samlade till en och samma plats. Definitioner om hur applikationer skall vara utformade för att uppnÄ god anvÀndbarhet förklaras, för att senare lÀnkas ihop med det resultat som inkommit genom en utförd enkÀtundersökning av anvÀndarna i verksamheten. Resultatet av enkÀtundersökningen tillsammans med egna och andras teorier diskuteras i slutet av uppsatsen. Det visar sig att det centrala problem som finns i verksamheten inte Àr direkt knutet till att man samlar anvÀndarhjÀlpen pÄ en och samma plats, utan verksamheten lider av stora organisatoriska problem sÄsom bristande utbildning i de olika programmiljöerna, skiftande kompetens och ovilja hos anvÀndarna att utnyttja de olika applikationerna som finns i verksamheten. I uppsatsen föreslÄs en rad konkreta punkter att tÀnka pÄ, innan arbetet med att samla anvÀndarhjÀlp pÄ en och samma plats kan pÄbörjas.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Denna studie belyser i vilken mÄn elever i behov av sÀrskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte Àr att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar Àven mot vad för sorts handledning och stöd lÀrarna kan fÄ ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har Àven genomförts observationer av en verksamhet dÀr det finns barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Med denna uppsats har jag velat undersöka och definera begreppet "rockfotografi". Detta har jag gjort genom att först definiera ordet, dÀrefter har jag analyserat fyra olika bilder som jag hÀvdar Àr bra rockfotografier utifrÄn olika apsekter som valör, ljus, poser, bildvinklar, fÀrg ochdynamik. Jag ville Àven höra andras Äsikter och valde dÀrför att ta kontakt med www.rockfoto.nu. Detta för att jÀmföra deras tankar och Äsikter med mina egna analyser och definitioner. För att ytterligare vidga mitt perspektiv har jag Àven valt att studera tre fotografier som inte överrensstÀmmer med den uppfattningen som jag har angÄende hur ett bra rockfotografi ska vara..

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sÀnkt kognitiv förmÄga och den sjukes personlighet förÀndras. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att vÄrdpersonal tar sig tid att lyssna pÄ deras Äsikter skapar goda chanser för att bÄda parterska bli nöjda med omvÄrdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultat: Studiens resultat visade att nÀrstÄende hade egna behov som behövde tillgodoses, att fÄ möjlighet att skapa en relation till vÄrdpersonal, att fÄ tid att prata, att fÄ delta i omvÄrdnaden samt att fÄ information.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebÀr en stor omstÀllning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per Är i njursvikt som krÀver behandling. MÄnga patienter som gÄr i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte gÄr att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens pÄverkan pÄ patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades pÄ totalt 17 vetenskapliga artiklar dÀr tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.