Författare: Annika Hagner, Hedvig AnnerstenSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur bankverksamheter har struktureratsinainformationssäkerhetsarbete. Datainsamlingen har skett genom intervjuer hos tvåstorbanker och det har resulterat i kvalitativ data som belyser riskbedömning, hur arbetet efteren säkerhetspolicy sker samt hur de strukturerat informationssäkerhetsarbetet gällande rutinersom storbankerna arbetar utefter samt hur organisationsstrukturen ser ut. Utifrån ett ramverkav paradigmen kommer det ske en analys som syftar till att ta reda på vilket sätt storbankernaarbetar med informationssäkerheten på.Metod: Metoden som användes var två semistrukturerade intervjuer med två storbanker ochforskningsstrategin som användes hade inslag av en fallstudie.Resultat: Studien resulterar i att storbankerna präglar sina verksamheter utifrån ettfunktionalistiskt paradigm interpretivistiska inslag..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bankers konstruktion avbelöningssystem påverkar motivationen hos dess kontorsanställda. Primärdatan insamlades genom intervjuer och enkätundersökningar. Med kvalitativ metod som utgångspunkt vid intervjuerna har vi sedan kunnat bearbeta materialet med stöd av teoretisk sekundärdata, för att framställa de slutsatser vi har kommit fram till. Vi har även med hjälp utav den kvalitativa metoden genomfört enkätundersökningar i de fyra bankerna som ytterligare underlag till att fastställa vår slutsats. Med utgångspunkt ifrån ett antal teorier har vi främst gjort en sammankoppling mellan belönings- och motivationsteorier till materialet från bankerna.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren.Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k.

Titel: Vilken bank väljer du?  ? En nyckeltalsanalys av De fyra storbankerna i Sverige  Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades världen av en ekonomisk kris. Krisen har påverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade kreditförlusterna uppkom på grund av olika faktorer men framförallt till följd av bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om någon bank klarat sig bättre än de övriga men även om man kan avläsa några försämringar på grund av den ekonomiska krisen.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar.För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade.

Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. Desvenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, reglerasav kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varitmöjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressantär att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligtBaselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiensfrågeställning:Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernaskapitalkostnad?Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiskautgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans förkapitalkostnaden samt låg-risk anomalin.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

Den vanligaste sparformen idag är att placera i fonder. Unikt för Sverige är den höga andelen hushåll som sparar i fonder. Hushållen står för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar världsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige är väl utbrett. De flesta av spararna vänder sig till sin bank när de vill spara.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhället de verkar. I ett led att ta ansvar så upprättar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte är att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR är bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen år 2008.Banker måste följa stadgar och regler från Finansinspektionen och därigenom upp-rätta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv från Finansinspektionen så vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.

I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking ? en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder.

Denna uppsats är baserad på en problemformulering som lyder: Vilka faktorer har betydelse i ledarskapet för att öka kundlojaliteten inom banksektorn?Den svenska bankmarknaden förändras ständigt. Nya banker etableras och andra avvecklas.Ett problem för dagens storbanker är den snabb utvecklade teknologin som har lett till Internet explosionen. I början av 1990-talet etablerades nischbanker på den svenska marknaden med syfte att vara konkurrenskraftiga gentemot storbankerna Det största problemet som storbankerna har med dessa nischbanker är att de viktigaste kunderna försvinner från storbankerna, dvs. de kunderna med störst kapital.Konkurrensen mellan bankerna är så hård, att under de senaste två och ett halvt åren har en halv miljon svenskar bytt bank.Ledarskapet har under en lång tid varit viktigt men har idag ändrade förutsättningar.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.