Enligt våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid påverkas elevers inställning till matematik av den feedback läraren ger dem. Syftet med denna rapport är därför att undersöka och analysera diskurser innehållande feedback från lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrån en ljudinspelning och därefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrån fyra olika feedbackdiskurser där den kvalitativa analysen av dem görs utifrån både ett ålders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte på några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra några generella slutsatser om ålderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vår undersökning.

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur benchmarkinganvänds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet är även att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda på om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. Vår teoretiska teferensram består till störst del av teori gällande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer på AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Det arbete man som polis utför ligger som grund för åklagarens möjligheter att driva ett ärende och få en fällande dom i rätten. Av den anledningen är det viktigt för polisen att känna till hur domstolen resonerar. Denna studie syftar till att undersöka vilka omständigheter som Högsta Domstolen (HD) lägger vikt vid när man bedömer huruvida ett narkotikabrott är att anse som grovt. Frågeställningen lyder: Vad tar HD fasta på vid bedömningen av huruvida ett narkotikabrott ska bedömas som grovt? Fem rättsfall gällande grovt narkotikabrott som behandlats i HD under en tioårsperiod har valts ut från databasen Rättsbanken och analyserats.

Syftet med studien är att undersöka hur resultaten i läsförståelse från DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jämföra detta med den enskilde individens perspektiv på sin läsförståelse. Med en kvalitativ metod har jag gjort en jämförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid på resultaten av DLS-tester i år 4, 6 och 8. Därefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp på fyra elever. Elevernas resultat från DLS- testen tyder i de flesta fall inte på en positiv utveckling av elevernas läsförståelse från år 4-8.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare år upplever hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk, och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer på en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien är totalt fyra stycken: en SVA-lärare, en NO-lärare och två SO-lärare.Resultatet visar att samtliga lärare är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språket även i ämnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det är svårt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer är: tidsbrist, stora nivåskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ämneslärarna inom området svenska som andraspråk. Slutligen kan man ej förvänta sig att de intervjuade pedagogerna och andraspråkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, då undersökningen endast genomförts på en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Denna uppsats behandlar hur företag arbetar effektivt med första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill säga fuzzy front end. Vi har valt att studera detta utifrån ett ledningsperspektiv och undersökt fyra mejeriföretag eftersom det är en konkurrensutsatt bransch med snabb produktutveckling. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat forskning och utvecklingscheferna på Milko, Skånemejerier, Arla Foods och Norrmejerier. I vår undersökning har vi kommit fram till att de teorier vi behandlat tillämpas i stor utsträckning i de företag vi undersökt. Företagen arbetar aktivt med att effektivisera fuzzy front end genom att skapa innovationskultur och motivera de anställda.

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt..

Syftet med detta arbete är att studera hur skönlitteraturen används på förskolorna som vi har valt att besöka och varför högläsningen bortprioriterats. För att uppnå våra syften har material samlats in på fyra stycken avdelningar på tre olika förskolor. Kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare har gjorts samt observationer i barngrupperna. Syftet var att studera hur högläsningen används i de förskolor som besöktes, samt i vilket syfte pedagogerna anser att högläsningen används. Se hur högläsningen prioriteras av pedagoger samt hur de jobbar för att nå mål som finns i läroplanen och de lokala målen som finns på förskolan. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna gärna vill använda skönlitteratur i verksamheten men att vardagen sätter olika hinder i vägen för högläsningen. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens..

Denna kvalitativa studie behandlar problematiken kring att bedriva alfabetiseringsundervisning. Den alfabetiseringsundervisning som bedrivits och bedrivs i Sverige har under åren kritiserats av Skolverket. Med anledning av denna kritik har jag valt att intervjua fyra lärare, som samtliga bedriver alfabetiseringsundervisning. Deras uppfattningar kring undervisningens innehåll, kompetens samt organisationsramar redovisas i uppsatsens resultat. Studien syftar således till att försöka erhålla en kunskap om hur ovan nämnda faktorer påverkar alfabetiseringsundervisningen.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory.

En av orsakerna till att det inte byggs fler passivhus i Sverige är de ökade kostnaderna. I detta examensarbete genomförs en grundlig jämförelse mellan fyra olika passivhusprojekt och konventionella projekt. Jämförelsen görs kring de olika processerna i projektet: projektering, byggande och förvaltning. Den största vikten är lagd kring byggandet där byggnadsdelarna, grund, vägg och tak, jämförs med konventionellt byggande, för att få fram särkostnader för passivhus. Denna information ska förhoppningsvis underlätta för beställaren.I den teorietiska bakgrunden ges en grundläggande presentation av litteraturstudierna om passivhus, dess historia, krav, kostnader, m.m.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på i vilka sammanhang och under vilka former pedagogerna arbetar med matematiken i fyra förskolor. Vi gör även en jämförelse mellan den traditionella förskolan och Montessoriförskolan utifrån Vygotsky och läroplanen. För att ta reda på detta besökte vi fyra olika förskolor för att göra intervjuer och observationer. Genom vår undersökning fick vi reda på olika sätt som förskolorna arbetade med att synliggöra flera av matematikens delar och inte i första hand räknande av antal. Problemlösning, geometri, sortering och klassificering är bara ett urval av vad pedagogerna arbetade med.

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt De fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden. Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport. Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från De fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare..

Syftet med denna studie var att få en inblick i vad som menas med konflikträdsla, vilka former konflikträdsla kan ta och vilka strategier konflikträdda använder sig av. I artiklar och litteratur används inte ordet konflikträdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda på om det bara är konfliktundvikande strategier konflikträdda använder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.