Titel: Motivation ? och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: David Frisk & Oskar ThurénHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? januari Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ett medelstort tjänsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill också se om det finns skillnader i åsikter och upplevelser från medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. Utgångspunkten för uppsatsen var att få en bild av ett bonussystems påverkan på de anställda i ett företag. Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frågorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna.

Vid 1980-talet var det många chefer som var övertygade om att traditionella mått av finansi-ella prestationer inte lät dem styra effektivt och de ville byta måtten till operationella mått.1 Det traditionella måttet, produktivitet, handlade om förhållandet mellan input och output me-dan det operationella måttet handlade om relationen mellan en ansvarsenhets output och dess mål.2 Tidigare tog man hänsyn bara till produktiviteten, men så småningom menade vissa att man borde titta på effektiviteten istället för produktiviteten. Robert Kaplan och David Norton sammanförde dessa idéer i en modell som heter det balanserade styrkortet. Syftet med denna uppsats är att, med stöd av det balanserade styrkortet, ta fram mått för hur Group Assurance skall kunna utvärdera Sandviks bolagsstyrning och interna kontroll. Författarna har genomfört en kvalitativ fallstudie på Sandvik AB genom intervjuer samt tagit del av några interna dokument från Sandvik AB. Vi har kommit fram till att Sandviks vision är att vara affärsledande inom sitt område, det perspektiv som undersöks är det interna processperspektivet, målet med bolagsstyrningen är att ha en tydlig roll- och ansvarfördelning i hela koncernen, de kritiska framgångsfaktorerna med bolagsstyrningen är organisationsscheman, tydliga regler och befattningsbeskrivningar och måtten beräknas med hjälp av enkäter.

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

Ett examensarbete har genomförts under våren 2008. Arbetet genomfördes i Stockholm på projekten Norra Länken och Liljeholmen i samarbete med Berg Bygg Konsult (BBK), Skanska och NCC. För att prognostisera maximalt möjliga samverkande laddningsmängder utifrån angivet vibrationsgränsvärde (för varje riskobjekt) och avstånd mellan sprängplats och riskobjekt har mjukvaran Blast Control utvecklats av BBK. Genom vibrationsmätningar och analys av erhållna vibrationsresultat är avsikten att erforderliga indata för vibrationsöverföringen mellan sprängplats och riskobjekt skall kunna erhållas och användas vid framtida arbeten i området. I ett första steg har vibrationsdata använts för att prognostisera de samverkade laddningsmängderna med ett gott resultat dvs.

Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen är att komma åt trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

I början av 1800-talet började järnvägsnätet i delar av Europa elektrifieras. Då klarade inte motorerna att kommutera vid nätets höga frekvens, 50 Hz, då omformades istället frekvensen till 16,7 Hz. För att växla frekvensen användes roterande omformare. Senare kom mobila omformare som stod på järnvägsvagnar. Dessa omformarstationer var ofta placerade i bergrum.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur niondeklassare ser påförhållandet mellan svenskan, engelskan och de främmande språken i skolan.Jag ville belysa elevernas egna funderingar kring vikten av att läsa svenska iskolan och sätta svenskan i förhållande till andra språk, framförallt engelskan.Jag ville också undersöka lärarnas syn på språkpolitik och huruvida denengelska forskaren David Graddols bild av engelskans framtid i boken EnglishNext ligger i linje med elevernas och lärarnas bild. Genom dessa undersökningarhoppades jag kunna säga något om svenskans framtid inom skolan. För attkunna svara på mina frågor genomförde jag intervjuer med niondeklassare frånvästra och centrala Göteborg. Jag intervjuade även språklärare.Jag kunde dra flera intressanta slutsatser av min undersökning. Det var tydligtatt eleverna i skolan från västra Göteborg ansåg att engelskan var det viktigastespråket i skolan medan man i centrala Göteborg ansåg att svenskan var detviktigaste språket.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation.Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning.Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Sammanfattning Titel: Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten Författare: Mattias Berg, Jerker Olsson och Michael Persberg Handledare: Thomas A Michel Kurs: Kandidatarbete, Företagsekonomi Problem: Inom den finansiella sektorn har gränserna mellan olika finansiella institut blivit mindre skarp, vilket resulterat i ökad konkurrens. Bankerna har därför valt att, genom relationsmarknadsföring och personlig marknadsföring, strategiskt utveckla långsiktiga relationer med kunderna. Genom att etablera relationer med kunderna ämnar bankerna förbättra kundnöjdheten, vilket långsiktigt leder till minskad kundomsättning och ökad lönsamhet. Följaktligen har kundrelationen utvecklats till en konkurrensavgörande faktor. I utvecklandet av dessa kundrelationer är kundkontakten betydelsefull och därför är den personliga bankmannens roll central.

                               SAMMANFATTNINGDatum: 2008-10-02Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskolaFörfattare: David Levin och Per ErikssonHandledare: Ulla PetterssonTitel: Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 ? Till fördel eller nackdel föraktieägare?Problem: Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen. Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40?Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget?Syfte: att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv.Metod: För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur.Resultat: Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Titel: ?Att likna eller att våga skilja ut sig från konkurrenterna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Larsson & David WiklanderHandledare: Per-Arne WickströmDatum: Augusti 2013Syfte: Syftet är att kvalitativt undersöka likformigheten hos Sveriges största arkitektföretag, exemplifierat genom Tengbomgruppens totala värdeerbjudande.Metod: Studien är en fallstudie av ett arkitektföretag med kvalitativ ansats. Empiriska data består av information om sex större arkitektföretag som är tillgängligt på internet samt djupintervjuer och skriftligt material från det specifika fallföretaget. Vi har också samlat litteratur och forskning utifrån både ett modernt och ett traditionellt perspektiv för att kunna beskriva studiens teoretiska referensram samt relevant forskning rörande ett totalt värdeerbjudande för arkitektföretag. Resultat & slutsats: De största arkitektföretagens totala värdeerbjudanden i Sverige befinner sig i en likformig inramning med klientlojalitet som grundsats. Alla är diversifierade i form av en ?allt för alla?-strategi, samtidigt presenterar de en lågmäld differentiering inom deras värdeerbjudanden.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumärkeslagen (2010:1877) (VML) är varukännetecken som endast består av tecken eller benämningar som visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung inte särskiljande och uppfyller därmed inte kraven för att kunna varumärkesregistreras. Ett varumärke får heller inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.