Syftet med detta arbete är att belysa vilken syn killar som studerar på gymnasium har på Dans. Vi börjar arbetet med att förankra vårt syfte i styrdokumenten för att sedan visa på olika infallsvinklar på killar och Dans, detta gör vi genom den tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Vi kopplar samman vårt syfte med olika teoretiska utgångspunkter, vi har valt att fokusera på teorin om hegemonisk maskulinitet och den socialpsykologiska teorin om könsroller. I arbetet har vi även valt att belysa brytarbegreppet, ett begrepp som syftar på de människor som bryter in på områden som domineras av motsatt kön. Resultatet bygger på intervjuundersökningar som genomförts med åtta stycken killar som studerar på gymnasiet, fyra som läser på musikalprogram som innefattar ämnet Dans och fyra som läser inriktningar som inte innehåller Dans.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, är att lägga fram belägg för ett införande av Dans på skolschemat. Med Dans menar jag i det här fallet parDans, alltså en social form av Dans där man Dansar parvis kille&tjej. Den parDans som tas upp som ett exempel i detta arbete är den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet påvisa några av de största vinsterna med Dans och även argumentera för hur dessa skulle kunna påverka elevers utveckling, både i skolan och på ett personligt plan. Målet med arbetet är att kunna ge lärare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av Dans just på deras skola.

Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för Dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur Dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med Danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med Dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för språkinlärning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna använder sig av lek, Dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta påverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom Dans, lek och rörelse. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och Dans (Skolverket, 2006).

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför väljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och Dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar på det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och Dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och Dans under tre års tid.

Syftet med den här studien är att belysa Dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda på om Dansen bör komma in i grundskolans tidigare år för att fånga upp pojkarna och även försöka lyfta fram vilka förutsättningar som krävs för en bra Dansundervisning. Syftet är också att kunna förstå och utveckla min egen men förhoppningsvis andra Danspedagogers Dansundervisning i skolan och vill under studiens gång försöka bilda en uppfattning om hur Dansen kan bli mer tillgänglig och intressant även för pojkarna. Den Dans som det talas om här är konstnärlig Dans, Dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag använt mig av är kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ inställning till Dansundervisning, när det ordas Dans. Men Danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv inställning hos pojkar under själva Danslektionen. För att fånga pojkarnas intresse då det gäller Dans i skolan så har det i studier visats att det krävs en Danspedagog som håller i Dansundervisningen, då pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga åren och ?attackerar? Dans olika krävs det någon utbildat i ämnet som kan lägga upp undervisningen så den anpassas även till pojkarna.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i åk 1-6 upplever Dans i ämnet idrott och hälsa och varför Dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom Dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lärare Dans i skolan?? Varför anser lärarna att eleverna ska undervisas i Dans?? Vad tycker lärarna att Dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger på en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vänt mig till idrottslärare som undervisar på låg- och mellanstadiet. Två kvinnor och tre män har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och därefter transkriberats. ResultatDe flesta av lärare upplever Dans som något positivt och roligt i undervisningen.

Detta examensarbete är en intervjustudie om Danslärare och klasslärares tankar och åsikter om vad Dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar även frågan hur ett samarbete mellan klasslärare och Danslärare kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med Danslärare och klasslärare som har erfarenhet av Dans i skola. Litteraturen förtydligar hur Dans kan användas som konstform och/eller metod för att nå mål i andra ämnen. Den förtydligar även hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhäva det typiska tolkar sina upplevelser.

Syftet med mitt examensarbete är att - generera kunskap om hur Dans som verktyg kan påverka lärandet för andra ämnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfälle per klass, och intervjuer har därefter genomförts med klasslärarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv är att tolka, förstå och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnåtts under arbetets gång.

Syftet med följande arbete är att utreda vad Dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad Dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring Dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på Dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex Danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. I Sverigeär ca 5 % av alla över 65 år svårt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte är att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och värme. Den mänskliga kontakten och den individanpassade vården är viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och Dans i den dagliga miljön positivt kan påverka den demenssjuke.

Syftet med studien är att beskriva hur några pedagoger i sitt arbete upplever dramats och Dansens inverkan på barns utveckling och lärande i förskolan. Utifrån detta syfte ställs en forskningsfråga så att en djupare förståelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrågan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i ämnet. Vår studies teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella teori på lärande som grundar sig på att att allt lärande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna såg många fördelar i arbetet med drama och Dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns självkänsla vilket är viktigt för att kreativiteten ska växa och detta är en förutsättning för barns utveckling och lärande..

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka Dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka Dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollärare respektive Danslärare med Dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?? Är Dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och Danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken Dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, både som vikarie och lärarstudent inom idrott och hälsa, har vi uppmärksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot Dans i skolan. I vår empiriska studie hoppas vi få svar på varför det förhåller sig så. Det kommer även att framgå hur idrottslärare jobbar med Dans i skolan. För att utveckla Dansen så kanske det behövs en förändring där elever och lärare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka varför vi har Dans i skolan ur ett elev- och lärarperspektiv, där vi tar reda på hur elever och lärare upplever Dans i skolan. Vi vill även ta reda på hur idrottslärare arbetar med Dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla Dansen?MetodUppsatsen bygger på en teoretisk och en empirisk undersökning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet ser på Dans och hur Dans gestaltas under lektionerna.1. Hur arbetar lärarna med Dans under lektionerna?2. Vilka hinder och möjligheter till att förstärka Dansen inom ämnet idrott och hälsa uppfattar lärarna att det finns?MetodTill studien har jag använt en halvstrukturerad kvalitativ intervju som metod.