Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att fÄ fram relevanta fakta och synpunkter om vad som Àr viktigt för ett vÀl fungerande nÀringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning.

Det hÀr examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frÄgorna som ligger till grund för detta arbete Àr vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsÀttningar för fysiska aktiviteter förskollÀrare skapar inom omrÄdet fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgÄngspunkt Àr det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig pÄ frÄgor som hur, pÄ vilket sÀtt och med hjÀlp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer med sex förskollÀrare.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

Rekryterings- och bemanningsbranschen har vÀxt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta Àr en relativt ung bransch vars fokus Àr att förmedla arbetskraft till kundens kÀrnverksamhet och pÄ sÄ sÀtt bör ha  en större pÄverkan pÄ kundens verksamhet Àn andra tjÀnsteföretag. Detta stÀller högre krav pÄ att den sÀljande parten har god kÀnnedom om kundens verksamhet, vilket borde pÄverka komplexiteten pÄ relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjusamtal och enkÀter fÄ ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, sÄvÀl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet bestÄr av 95 enkÀtsvar samt information frÄn intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan Ätta och tretton Är.Studien vilar pÄ en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgÄngspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundlÀggande utgÄngspunkt. Vidare vilar studien pÄ tankegÄngar frÄn den s.k.

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin VestlundHandledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur revisionspliktens avskaffande pÄverkat de olika aktörer som berörs av denna förÀndring och att utifrÄn detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i smÄ aktiebolag i Sverige.Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssÀtt med kvalitativ inriktning dÄ insamlandet av empirisk data utgÄtt ifrÄn den satta referensramen.Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att vÀlja frivillig revision Àr frÀmst att revision anses tillföra tillförlitlighet till rÀkenskaperna och fungera som en kvalitetsstÀmpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror pÄ vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ deras redovisning frÄn olika intressenter och hur vÀl revisionen hjÀlper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande Àr om företagen upplever att den nytta de fÄr av att vÀlja frivillig revision uppvÀger kostnaden. MÄnga av de farhÄgor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det Àr dock Ànnu för tidigt att se hur skatteintÀkter, skattefel och ekobrottslighet pÄverkats, men det ser inte ut som att det ska fÄ sÄ stor inverkan som förvÀntat, om nÄgon alls.

Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet Àr att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att frÀmja vÀrdegrunden, vilket innebÀr att arbeta för varje individs lika vÀrde. För att förstÀrka jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen Är 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en genuspedagog. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra genuspedagogers arbete och fÄ en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Bakgrund: HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de och den Ă€r frivillig för företagen att upprĂ€tta. Den regleras inte av nĂ„gra lagar och har heller inte krav pĂ„ extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. TrovĂ€rdigheten i detta sammanhang Ă€r ifrĂ„gasatt och det finns oklarheter kring vad den innebĂ€r, vilket gör det till ett intressant Ă€mne att titta nĂ€rmare pĂ„.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka egenskaper som kĂ€nnetecknar trovĂ€rdighet i en hĂ„llbarhetsredovisning och dĂ€rmed bidra med kunskap som kan hjĂ€lpa till att öka trovĂ€rdigheten i företags hĂ„llbarhetsredovisningar.AvgrĂ€nsningar: Undersökningen begrĂ€nsas till att utreda trovĂ€rdigheten kring den hĂ„llbarhetsredovisning som upprĂ€ttas frivilligt av företagen, inte den som Ă€r obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta pĂ„ grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod dĂ€r Ă„tta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att fĂ„ olika perspektiv pĂ„ trovĂ€rdigheten i hĂ„llbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovĂ€rdighet Ă€r öppenhet och Ă€rlighet, vilket innebĂ€r att ge ut rĂ€tt mĂ€ngd information samt redovisa bĂ„de positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse om varför smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn trots att de inte behöver det. ForskningsfrÄgan blir dÄ: Vad Àr de bakomliggande faktorerna till att företagaren vÀljer att behÄlla revision? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag dÀr den vetenskapliga ansatsen bygger pÄ en deduktiv modell, vilket innebÀr att studien tar sin utgÄngspunkt i teorin för att sedan stÀllas mot den insamlande empirin. Empiriska data Àr av bÄde primÀr och sekundÀr karaktÀr. SekundÀr data har tillhandahÄllits av Bolagsverket medan primÀr data har samlats in via en enkÀtundersökning.

Med vÄr studie har vi för avsikt att besvara i vilken utstrÀckning företagens frivilliga personalredovisning pÄverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker Àven hur mÀngd och placering av personalredovisningen förÀndrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat tvÄ modeller. Dessa grundar sig pÄ de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom anvÀnt en statistisk metod för att mÀta sambandet mellan mÀngden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.