Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa faktorer som pÄverkar lÀraren nÀr den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av sÀrskilt intresse Àr vilken pÄverkan lÀrarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och fÀrdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lÀrare pÄ olika skolor i olika stÀder intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna till stor del lÄter eleverna vara med och planera innehÄllet i kursen och att innehÄllet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst pÄverkan pÄ att kursen utformas Ät detta hÄll Àr den syn som lÀraren har pÄ eleven och pÄ Àmnet samt elevernas fÀrdigheter och intressen.

Den hÀr uppsatsen handlar om förutsÀttningar för skapande verksamhet för barn i Ärskurs 1 och 2 samt pÄ fritidshem i Stockholmstrakten. NÀr och hur anvÀnds skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berÀttelser eller som hjÀlp att lÀttare förstÄ basÀmnen. Eget skapande, mest i form av teckning anvÀnds som nÄgot att göra i vÀntan pÄ att lÀrare ska komma eller för att vÀnta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frÄgestÀllning har varit vilka förutsÀttningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lÀrare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex sfi-lÀrare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrÄgade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att Àven om det finns en specialpedagog som i nÄgon bemÀrkelse Àr knuten till utbildningen, mÄste sfi-lÀraren i mÄngt och mycket anvÀnda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

SlÀnten Àr en byggnad som innehÄller tvÄ olika lager, ett privatare mer skyddat i form av förskolan och ett offentligt lager i form av danslokaler,restaurang och ett parkdÀck pÄ taket. Platsen Àr vald eftersom Àven den innehÄller tvÄ tydliga lager i olika höjdnivÄer. Ett trafikseparerat cykeloch gÄngstrÄk dÀr man nÀstan utan att passera en enda gata kan nÄ ÀndÄ fram till medborgarplatsen, det andra lagret Àr ca 5 meter ovanförstrÄket i form av den hÄrt trafikerade ringvÀgen. Konceptet utgÄr ifrÄn att synkronisera platsens förutsÀttningar med programmet och skapa en intressant dynamik mellan tvÄ egentligen oberoende programdelar. Byggnaden Àr ocksÄ tÀnkt att aktivera och stÀrka entren till Tanto bÄde vid Zinkens vÀg och vid ringvÀgen..

Kandidatprojektet Urban Building vid Hornsbruksgatan med undertiteln Hornsbruksgatan 2012 Àr ett arkitekturprojekt bestÄende av ett mindre antal sammanlÀnkade byggnationer i vilka bostÀder, kontor samt kommersiell verksamhet inryms. Den övergripande volymen bestÄr av en tydligt lÄngsmal kropp som Àr placerad lÀngs med gatan. Stor vikt i projektet har lagts vid den arkitektoniska upplevelsen, materialval och bestÀndighet. GestaltningsmÀssigt har inga hinder funnits för eklektiska och anakronistiska influenser..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Denna studies syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingÄr pedagogernas personliga Äsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet Àr deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin sÀrskilda verksamhet. VÄrt material Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgÄtt frÄn i denna studie Àr barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien Àr frÀmst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men Àven till de familjer som har eller Àr i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och Àr intresserade av att fÄ en insyn i deras pedagogiska arbete..

SyfteSyftet med undersökningen var att studera hur eleverna som gÄr pÄ ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla intelligenserna. Min utgÄngspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju intelligenserna; lingvistisk, logisk ? matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig ? kinestetisk, och personlig inÄt ? utÄtriktad intelligens.MetodFör att nÄ fram till syftet i studien anvÀnder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrÄn det undersöker danselevers utveckling inom olika intelligensomrÄden. För undersökningen av danselevers uppfattningar anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen pÄ ett estetiskt program. Intervjuerna baserades pÄ ett antal frÄgeomrÄden med öppna och direkta frÄgor till intervjupersonerna.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i SkÄne.Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken Àr en förutsÀttning för Film i SkÄnes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur eventkulturen frÀmjar Film i SkÄnes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur.Tre stycken former av event som Film i SkÄne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda pÄ hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen Àr CineSkÄne, M:Dox och Filmbar. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna utreds eventens funktion i Film i SkÄnes verksamhet.I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i SkÄnes verksamhet blir ett verktyg för att stÀrka sin egen position i filmsverige och sÀkra den egna tillvÀxten. Det argumenteras ocksÄ för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnÀtverk som nÄr ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen ocksÄ bidrar med Àr till stor fördel för dem..

Jag Àr en skÄdespelare med rötter i dans och musik. Jag vill dansa, musicera och skÄdespela - men inte bara var för sig. Glida emellan. Hur kan de discipliner som jag Àr bÀrare av blandas i praktiken? ?Det röda trÀdet?, en förestÀllning som gick pÄ Folkteatern vÄren 2013 blev utgÄngspunkt för möjligheten.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Avsaknad av en hemsida medför att mÄnga kunder kan gÄ förlorade för ett företag. Om det trots allt finns en webbsida som beskriver företagets verksamhet finns det fortfarande risk att mista kunder om sidan inte Àr anpassad efter den enhet som besökaren anvÀnder. I dagens samhÀlle Àr det mer regel Àn undantag att webbsidor besöks med olika enheter och upplösningar. En lösning pÄ problemet Àr att anvÀnda responsiv webbdesign för att skapa en flexibel design. M&R Mekan & Konstruktion i SkellefteÄ AB har inte haft nÄgon hemsida att presentera sin verksamhet med för varken potentiella eller befintliga kunder.

Olika förÀndringsrecept har lÀnge anvÀnts inom kommunal verksamhet i syfte att förÀndra och utveckla. Idag Àr Lean det recept som har blivit populÀrt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet Àr ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i Àmnet. Det saknas Àven forskning pÄ hur medarbetare skapar mening i förÀndringsprocesser och dÀrför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstÄ hur de pÄverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förstÄelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.