Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur lÀroplansskiftet 2011 pÄverkar Àmnet idrott och hÀlsas uppdrag och innehÄll i grundskolans Ärskurs 7-9. FrÄgestÀllningarna Àr "Vilka förÀndringar framtrÀder vid en jÀmförelse mellan kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lÀrare den nya kursplanen i idrott och hÀlsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har anvÀnts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 pÄ GIH.

Fysisk aktivitet Àr viktigt för alla och vÄra kroppar Àr skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att Àta rÀtt och att motionera tillrÀckligt för att kropp och sjÀl ska mÄ bra. Att leva sunt pÄ olika sÀtt Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor strÀvar efter idag, men tyvÀrr finns det mÄnga i samhÀllet som Àter fel och rör pÄ sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar för att fÄ med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill sÀga de elever som Àr mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte nÀrvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, dÀr Ätta enskilda intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa har genomförts.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha pĂ„ detta arbete. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Hur resonerar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan kring bedömning och betygssĂ€ttning? Hur har lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i sĂ€rskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/pĂ„ vilka sĂ€tt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrĂ„gningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10. Åtta lĂ€rare svarade positivt till medverkan varav tvĂ„ av dessa, efter vidare kontakt, sĂ„llades bort pĂ„ grund av att de var verksamma i annan skolform Ă€n grundsĂ€rskolan.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med studien Àr att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att trÀningarna och verksamheten ska innehÄlla och hur ska den organiseras för att de ska upprÀtthÄlla sitt intresse och stanna kvar?- Vad Àr viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-Ärs lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten Àr att spela matcher och Äka pÄ cuper. De tycker att det Àr viktigt att vinna, men har de spelat bra och fÄtt visa upp vad de lÀrt sig sÄ kan de ta en förlust. Kompisarna Àr en viktig faktor och att ha roligt tillsammans Àr det som gör att de vill fortsÀtta att spela fotboll. De tycker att trÀningarna ska innehÄlla blandade övningar och att de Àven dÀr fÄr spela matcher i mÄnga olika varianter.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka lÀrargiven feedback till elever under lektioner i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ.FrÄgestÀllningar? Vilken typ av feedback ges?? PÄ vilket sÀtt ges feedbacken?? Vad Àr lÀrarens syfte med feedbacken?MetodI studien anvÀnds bÄde deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lÀrare med varierande Älder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under tvÄ lektioner i idrott och hÀlsa. DÀrefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas bÄde mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmÀnhet.

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmĂ„land reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, SmĂ„lĂ€nningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word.

Den svenska skolan Àr, framförallt i de tidigare Ären, en könssegregerad arbetsplats. PÄ gymnasial nivÄ synliggörs en del av segregationen i Àmnet idrott och hÀlsa, dÀr det arbetar ungefÀr dubbelt sÄ mÄnga mÀn som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat Àmnet bÄde nÀr det gÀller betyg och inflytande över innehÄllet. Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet pÄ lÀraren, könet pÄ eleven och betyget i kursen idrott och hÀlsa A för att sedan jÀmföra det med resultatet frÄn estetisk verksamhet A, ett annat Àmne dÀr lÀrarna Àr överrepresenterade av mÀn.Arbetet har en kvantitativ ansats, dÀr empirin Àr hÀmtad frÄn Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie.

Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap stÀllt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? PÄ vilket sÀtt pÄverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad fÄr utanförskap och status för inverkan pÄ ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades pÄ en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 Är och sjÀlva urvalet baserades pÄ en blandning av kvot- och snöbollsurval. SjÀlva studien utgick frÄn tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och stÀlldes i relation till varandra.

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism Àr en miljö som krÀver specialpedagogiska ÄtgÀrder. Struktur Àr en grundlÀggande del i undervisningen av dessa elever. Detta Àr nÄgot som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gÀller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvÄngsmÀssiga mönster och att fÄnga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslÀrare som arbetar med autistiska elever.

SammanfattningDet blir allt mer viktigt att frÀmja god hÀlsa nÀr mÀnniskan idag lever ett liv i ett samhÀlle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insyn i hur verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsoundervisning samt att ge en förstÄelse av vad hÀlsobegreppet kan stÄ för. Vad styrdokumenten uttrycker om hÀlsa och hur den överensstÀmmer med verkligheten.Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 7-9. Till hjÀlp har jag anvÀnt relevant litteratur frÄn tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och vÀsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.Mitt resultat visar att det Àr den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hÀlsan Àr stor.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmÄga.Vilken Àr synen pÄ boxning i Àmnet idrott och hÀlsa hos nÄgra pojkar och flickor i en Ärskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande sÀga om deras syn pÄ flickors och pojkars förestÀllningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande sÀga om flickors och pojkars fysiska förmÄga?Metod Undersökningen Àr kvalitativ och baserad pÄ teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar Ätta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en Ärskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer frÄn en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.