Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

"HÀr finns det ju kanter som inte Àr helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omvÀg eller sÄ." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn pÄ inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte Àr att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svÄrigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svÄrigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, sÄ som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.

Syftet med  studien Àr att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som pÄverkar trÀningsbeteendet som vuxen.Studien Àr retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkÀter. Urvalet bestÄr av 132  respondenter, 64 mÀn och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och trÀningsbeteende.MÀn idrottar mer Àn kvinnor generellt och mÀn utövar Àven i större omfattning lagidrott Àn kvinnor, nÀr de Àr i vuxen Älder (> 19 Är). Av de som utövar nÄgon form av lagidrott idag sÄ Àr det signifikant fler som ocksÄ har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hÄllit en hög nivÄ i sin idrott som ung Àr till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som hÄller pÄ med en individuell idrott idag sÄ Àr det signifikant fler som Àven utövat en individuell idrott som ung. De som trÀnat lagidrott som unga trÀnar oftare idag Àn de som inte trÀnat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga trÀnar oftare idag Àn de som har utövat 1-2 idrotter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare pÄ simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur undervisar och bedömer lÀrarna simning i Àmnet idrott och hÀlsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades dÀrefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lÀrarna ansÄg att simkunskap Àr vÀldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter sÀkerhets- och livrÀddningsaspekten.

Denna studie undersöker lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt till hÀlsa inom lÀroÀmnet idrott och hÀlsa. Detta gjordes genom tvÄ kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lÀrare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhÄllningssÀtten till hÀlsa anvÀndes hÀlsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lÀrare och elever uppfattade hÀlsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hÀlsa anvÀndes Quennerstedts hÀlsodiskurser.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Simkunnighet Àr ett kursmÄl i Àmnet Idrott och hÀlsa som alla elever förvÀntas uppnÄ i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsÀmnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning idrottslÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder sig av simundervisning, Àven om simkunnighet inte Àr ett kursmÄl. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lÀra sig simma pÄ gymnasiet samt en undersökning om lÀrare anser att simkunnighet bör vara ett kursmÄl Àven pÄ gymnasienivÄ.Metoden som anvÀndes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielÀrare i Idrott och hÀlsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslÀrarna anvÀnder sig av simundervisning pÄ gymnasiet trots att det inte Àr ett explicit kursmÄl.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Ärskurs nio elevers matvanor, och betyg i Àmnet i idrott och hÀlsa utifrÄn genus. Studien genomfördes pÄ tvÄ stycken skolor den ena i ett omrÄde med lÄgt socioekonomiskt index och den andra i ett omrÄde med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjÀlp av information sammanstÀllt frÄn 77 stycken enkÀter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i omrÄden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa och god kosthÄllning i jÀmförelse med elever som bor i omrÄden med lÄgt socioekonomiskt index som har lÀgre betyg och sÀmre kosthÄllning, dock gÄr sambandet inte att sÀkert fastslÄ. Resultaten av studien visar att eleverna pÄ skolan med lÄgt socioekonomiskt index Àter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jÀmförelse med eleverna pÄ skolan med högt socioekonomiskt index.

Denna uppsats Àr en studie i syfte att undersöka om Lgr11 kan innebÀra förÀndringar förlÀrare. Hur lÀrare förhÄller sig till begrepp som hÀlsa och fysisk hÀlsa? Om det finns en klardefinition av vad fysisk hÀlsa Àr? Samt vad lÀrare anser om att Lgr11 betonar fysisk hÀlsa ochfysiska förmÄgor?Vi vill via lÀroplansteoretisk utgÄngspunkt pÄ transformeringsplanet se pÄ hur lÀrarna tolkarlÀroplanerna, för att fÄ en uppfattning om hur lÀrarna inom idrott och hÀlsa förhÄller sig till sittyrkes stadgar. DÄ vÄr studie fokuserar pÄ idrottslÀrares uppfattningar om den nya lÀroplanen(Lgr11), ville vi fÄ fram fördjupad och unik information hos dessa lÀrare. Vi valde dÀrav enkvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer.Det som framkom i vÄr studie var att lÀrarna hade en positiv syn pÄ Lgr11 och dessutformning, vilket Àr i motsats mot vad vi sett i tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill fÄ feedback i Àmnet idrott & hÀlsa, om positiv feedback frÄn idrottslÀraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller sjÀlvorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i Äldern 16 Är. Semistrukturerade intervjuguider anvÀndes under intervjuerna som genomfördes pÄ neutrala platser. Informanterna ville fÄ positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lĂ€rarnas uppfattningar om simundervisning. Under vĂ„r idrottsutbildning idrott och hĂ€lsa pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Stockholm vĂ€xte intresset inom simundervisning. Vi insĂ„g hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvĂ€rdering visar pĂ„ att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fĂ„tt MVG i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsĂ€ttningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslĂ€rarna uppfattar deras resurser i form av tillgĂ„ng till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna fĂ„r stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa.

This study was made in collaboration between UmeÄ University and VÀsterbotten sportsfederation. The study was aimed to find out how the municipalities are working with variousissues in the sports field. A subject of interest for this study was to see if the municipalitieswere implementing strategies in the sports field on determined goals by using policydocuments. Our study focused mostly on kids and youth that participate in organized sports inVÀsterbotten. Other aspects of interest in the study were economics in sports, how youthsports should be organized, and segregation in sports due to financial factors.

Ämnet idrott och hĂ€lsa brottas med en genusproblematik som drabbar bĂ„de flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förvĂ€ntas vara i idrott och hĂ€lsa undervisningen. En problematik som syns hela vĂ€gen till lĂ€rarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lĂ€-rarutbildarnas instĂ€llningar till- och förstĂ„else av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna.