Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhÀlle och pÄverkar barns lÀrprocesser pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhÀlle har TV störst inflytande eftersom den Àr en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-sÄpa Àr att det Àr tÀtt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med nÄgon typ av karaktÀrsdrag och en miljö som Àr bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem betrÀffande mÀnskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag anvÀnder sig barnen av bland annat TV-sÄpor för att fÄ svar pÄ sina frÄgor (Utbildningsradion).Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om 11-12 Äringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-sÄpor.VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Ser 11-12 Äringar pÄ TV-sÄpor?- KÀnner 11-12 Äringar igen sig i rollfigurer i TV-sÄpor?- PÄverkas 11-12 Äringar kÀnslomÀssigt av innehÄllet i TV-sÄpor?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en enkÀtundersökning i 14 klasser med barn i Är 5 och 6 pÄ tvÄ olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn pÄ enkÀten.

Bakgrund: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dÄlig prognos och leder ofta till döden. DÄ bot inte lÀngre Àr möjligt blir palliativ vÄrd aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri frÄn smÀrta och plÄgsamma symtom, att man varken pÄskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad pÄ empiriska studier inom det valda Àmnet.

Allt fler företag lovar upplevelser av det ena eller andra slaget för att attrahera besökare men frÄgan Àr om de Àr medvetna om att upplevelser Àr individuella och inte kan garanteras. De teoretiska utgÄngspunkterna jag har valt Àr baserade pÄ de faktorer som enligt Mossberg (2003) pÄverkar gÀstens upplevelse och ger riktlinjer hur förutsÀttningar för upplevelser kan skapas. I studien har jag valt att titta nÀrmare pÄ hotellbranschen, eftersom det Àven dÀr utlovas upplevelser av olika slag. Hotellet jag valt som studieobjekt Àr Radisson SAS Royal Viking, ett förstaklasshotell i Stockholm som erbjuder sina gÀster en serviceupplevelse. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida upplevelserummet pÄ Radisson SAS Royal Viking medvetet utformats, ses och anvÀnds som en del i serviceupplevelsen eller om dessa tvÄ delar ses som oberoende av varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd hos personal inom öppen hÀlso- och sjukvÄrd i Landstinget i Uppsala lÀn. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns pÄ arbetsplatserna, vad personal i sÄ fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien Àr av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anstÀllda vid vÄrdcentraler i Uppsala lÀn besvarade enkÀter med frÄgor angÄende kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgÄng till och önskan om information gÀllande papperslösa. Insamlad data har sammanstÀllts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder pÄ att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hÀlso- och sjukvÄrd angÄende lagstiftningen om papperslösas tillgÄng till sjukvÄrd. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgÀnglig pÄ arbetsplatsen gÀllande papperslösa, och sÄ gott som alla önskar information av nÄgot slag.

Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att pÄ lÄng sikt skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer.Studien antar ett aktörssynsÀtt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie pÄ totalt fem fastighetsföretag har genomförts dÀr sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar ocksÄ utanför sin kÀrnverksamhet för att skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett vÀrde som Àven delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjÀlp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hÄllbara, djupa och lÄngsiktiga kundrelationer och dÀrigenom bidra till att infria kundernas önskemÄl.

Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har pÄ ekens estetiska vÀrde, samt vilka anvÀndningssÀtt de tycker framhÀver ekens karaktÀrer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida anvÀndningen kan komma att se ut. Jag har valt att Àgna en del av arbetet Ät att lyfta fram vissa historiska hÀndelser dÀr eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det Àr viktigt att kÀnna till ekens historia om man skall argumentera för att anvÀnda den. NÀr bönderna förbjöds hugga ner ekar pÄ sin egen mark, sÄ skapades ett ekhat, men spÄren av denna syn pÄ eken Àr förmodligen vÀldigt otydliga idag.

Denna studie syftar till att ge mer kunskap om vad handlÀggare och brukare anser vara ett etiskt korrekt bemötande. FrÄgestÀllningarna handlade om vilken generell syn respondenterna hade pÄ korrekt etiskt bemötande, vilka konkreta förhÄllningssÀtt som bidrog och hur mycket man ansÄg att brukarna kunde pÄverka sin situation.Empirin bestod av intervjuer med fyra handlÀggare och tre brukare. UtifrÄn förförstÄelsen att det fanns olika förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder bland socialarbetare konstruerades det semistrukturerade frÄgeformulÀret. Ansatsen Àr huvudsakligen induktiv och baserad pÄ ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. Empirin analyserades utifrÄn teorier om etik, makt och rollteori.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.

VÄld i nÀra relationer Àr ett stort samhÀllsproblem som oftast drabbar kvinnor i heterosexuella relationer. VÄldet syns ofta inte och sjukvÄrden Àr i mÄnga fall den enda offentliga instans som kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskans bemötande Àr dÀrför viktig i mötet med kvinnorna. Det föreligger dock en del hinder mellan hur de vÄldsutsatta kvinnorna vill bli bemötta och hur sjuksköterskan upplever mötet. Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur vÄldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan upplever mötet.

HÀsten Àr en grovtarmsjÀsare anpassad för en grÀsdiet vilket medför att grovfodret spelar en viktig roll för hÀsten ur utfodringssynpunkt. Inplastat vallfoder i form av ensilage och hösilage har ökat som grovfoder. Grovfoder kan genom olika metoder konserveras till hö, ensilage eller hösilage. De olika konserveringsmetoderna medför att fodret fÄr olika biokemisk och mikrobiell sammansÀttning. Hö torkas till hög torrsubstans halt (ts-halt) för att förhindra oönskad mikrobiell tillvÀxt.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Bakgrund: StyrketrÀning kan öka muskelstyrka och muskelmassa för sÄvÀl otrÀnade motionÀrer som vÀltrÀnade elitidrottare. Teorierna kring effekterna av olika typer av styrketrÀning baseras i stor del av forskning pÄ otrÀnade individer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken form av styrketrÀning som ger en frisk, redan vÀltrÀnad individ störst ökning i maximal styrka och/eller muskelmassa. Metod: Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av studier som avhandlat olika styrketrÀningsformer pÄ vÀltrÀnade individer med >2 mÄnaders erfarenhet utav styrketrÀning och som utvÀrderat resultatet i maximal styrka eller muskelmassa. Artiklar söktes i databasen PubMed.

I vÄr vardag utsÀtts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa pÄverkar oss pÄ ett medvetet plan medan andra verkar gÄ oss obemÀrkt förbi. Vad Àr det som gör att vissa bilder pÄverkar oss mer Àn andra? Vad sÀtter bilderna igÄng inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrÄn vÄra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika mÀnniskor kan tolka en och samma bild och försöka förstÄ varför den tolkas pÄ sÄ olika sÀtt. En bild kan vÀcka vÀldigt starka kÀnslor hos en person samtidigt som nÄgon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har anvÀnt mig av bilder som jag sjÀlv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka kÀnslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.