My curiosity concerning what pupils read and write during leisure time led me to gather information using a quantative method. The study's aim is to investigate which reading and writing habits they have during their time outside school. A comparison was done of pupils at school year level 3 and level 4 in two different schools with the intention of investigating the influence of social background on reading and writing habits. 137 pupils filled in survey forms and thereafter the MYSTAT statistic program was used to process the information. The results point towards that the pupils read story books both more often and for a longer time than any other type of literature and that they read them often or very seldom.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Jönköpings-Postens övergång till tabloid haft någon inverkan på tidningens innehåll. Frågeställningen som arbetet bygger på är om Jönköpings-Posten uppvisar tendenser på tabloidisering i sitt innehåll i samband med formatförändringen den 7 november 2013.Material och metod: Materialet utgörs av sex tidningar, totalt 12 delar, i tryckt format från Jönköpings-Posten kring tiden för formatbytet. En kvantitativ innehållsanalys har använts som metod där begreppet tabloidisering operationaliserats.Resultat: Sammantaget går det inte att utläsa en entydig ökning av tabloidiseringstendenserna. Det är först vid en närmare granskning av resultatet som det går att upptäcka tendenser på tabloidisering i tidningens innehåll. Resultaten är många gånger tvetydiga och skulle utifrån tidigare forskning och teorier tala både för och emot en tabloidisering på samma gång.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. Nyhetsorganisationersåsom tidningar har haft svårt för att anpassa sig till denna förändring och har historiskt sett använtinternet som ett medium för envägskommunikation. De försöker nu slå sig in i sociala nätverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; två nätverk med samma karaktär men med olika användargrupper. Facebookbygger på personliga relationer medan Twitter bygger på nätverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas användning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta använder dessa nätverk och att Facebook är vanligast.

Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvärlden, ville jag göra en fallstudie, där jag utvärderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhållandevis litet bibliotek ? det i Vännäs ? dels för att få ett överskådbart material, men även då budgeten brukar var snävare på mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur såväl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men även ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade även att undersöka om det fanns någon klar skillnad på nyttjarna i avseende på kön och ålder.

Användandet av trådlösa nätverk ökar med rask takt och blir allt vanligare. Enligt en artikel i Computer Sweden kommer de trådlösa näten att ha 20 miljoner användare om 4 år. Analysföretaget Gartner Group har nyligen gjort en undersökning bland företag, vars syfte var att ta reda på hur stort intresset var för WLAN. Resultatet visade att 50% av företagen funderar på att köpa och installera WLAN-lösningar (Planet Wireless september 2001). Syftet med detta arbete var att beskriva hur den inbyggda krypteringsfunktionen WEP som för Wired Equivalent Privacy fungerar och hur säker den är, dvs hur lätt man kan knäcka krypteringen. Följande frågeställningar har besvarats genom litteraturstudier och ett praktiskt försök: Hur är trådlösa nät uppbyggda? Hur fungerar den inbyggda krypteringen WEP och hur säker är den? Vad kan man göra förutom att använda sig av WEP för att skydda sig mot avlyssning/intrång? Det praktiska försöket bestod av att knäcka WEP-krypterade filer med hjälp av programmet WEPCrack.

Den politiska målsättningen är att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig på acceptans och förståelse för olika särintressen. Därför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje län för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen består av olika särintressen som ska besluta i frågor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den här uppsatsen har undersökt Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- och Dalarnas läns delegationsprotokoll vad gäller beslutsfattande angående björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det är jakt- och viltvårdsintresset, rennäringen och naturvårdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning på grund av deras olika preferenser.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrarköttkonsumtion mellan åren 2002-2012.Författare: Lisa JanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FärdighSidantal exklusive bilaga: 38 sidorAntal ord: 9527Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspressmellan åren 2002-2012.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in.Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter.

Normer och värderingar samverkar för att forma människorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som är viktigt och meningsfullt. Bland de främsta identitetskällorna kan nämnas kön, sexualitet, etnicitet och samhällsklass. Medierna påverkar hur vi förstår olika samhällsfenomen och vilket förhållningssätt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott används som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott.

Vår hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten då vi på C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av länders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade på sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vår avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda på vad som kännetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att få reda på hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde även en kvalitativ innehållsanalys av DN och engelska The Times för att jämföra och se vilka ämnen med anknytning till Australien som förkommer i de båda tidningarna.Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna är liten och tenderar att vara trivial. De tre största ämnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argument som förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklar och insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, som introducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag har utgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argument förekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten i debattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag har kommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola, har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnens rättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationella lagar och värdegrunden i skolan.

SammanfattningI tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

On subsequent days, the 18th and 19th of December 2012, large groups of young people gathered to protest in the centre of Gothenburg. The gatherings mainly occurred outside two high schools: Plusgymnasiet and Framtidsgymnasiet. The reason behind the gathering has often been explained by the young people?s reaction to an Instagram account, on which offensive pictures and comments of and about young boys and girls had been published. As a reaction to the protest, police force including helicopters and mounted police, was sent to the streets.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.